Om jag ska vara allvarlig en stund

Efter att ha erkänt min anledning att bokblogga tänkte jag nu vara lite mer allvarlig.

Jag är glad att jag bloggar. Jag inbillar mig inte att jag är kulturdelsjournalist för det är jag inte. Tro mig, jag är lärare och vet hur det är att ha ett yrke som alla andra tror att de skulle behärska lika bra. Jag är inte journalist.

Däremot är jag storkonsument av böcker inom många genrer och utbildad svensklärare. Jag kan alltså ge min syn på saken gällande de böcker jag läser. Ibland kanske jag kan tillföra debatten något, men viktigast för mig är att sprida boktips och att propagera för läsning. Jag vill dela med mig av det bästa jag vet.

Jag älskar kultursidorna i ”gammelmedia” som det lite föraktfullt kallas. Jag skulle aldrig vilja vara utan duktiga kulturjournalisters artiklar, men faktiskt inte heller många av de inlägg mina favoritbloggare skriver. Vi är nämligen inte konkurrenter. Snarare komplement.

Låt oss vara ärliga och konstatera att det finns mer eller mindre välskrivna bokbloggar. Inte konstigt då bloggandet är en hobby och ska så vara. Låt oss också erkänna att kultursidorna i våra dagstidningar inte erbjuder en fullständig guide till alla böcker som ger ut. Ungdomsböcker och lyrik får till exempel liten uppmärksamhet och många av de små förlagen och de mindre kända författarna har svårt att ta plats på kultursidorna.

Rädd blir jag däremot när bloggare fått mail från förlag som inte tycker att deras inlägg om boken är tillräckligt positivt. Det är illa. Det betyder dock inte att bokbloggare är köpta av förlagen, snarare tvärtom.

Ja, jag ironiserade vilt och anledningen till detta är att jag är lite trött på denna diskussion som gått varv efter varv utan att komma fram till något vettigt. Det går utmärkt att bara läsa tidningars kultursidor om man vill det och det funkar utmärkt att plocka sina boktips från bokbloggare. Vad är problemet?

Kanske är det jobbigt att inte kunna hitta recensioner på dagstidningarnas hemsidor och istället behöva ”nöja sig” med bokbloggares syn på saken. Är det inte mer ett bevis på att dagstidningarnas sökmotorer och websidor behöver förbättras än att google föredrar bokbloggare?

Kanske är bloggen lite av ett gosedjur som Hansson vill påstå. Min  blogg är i alla fall en del av en varm och trevlig gemenskap som är mer betydelsefull än alla gratisböcker i hela världen. Det handlar inte om att jag skulle känna mig trampad på tårna, däremot har jag svårt att förstå syftet med att ställa ”riktiga” recensioner emot bokbloggares tankar om böcker.

Är det sämre att lyssna på musiker som inte fyller Ullevi än att lyssna på U2 som gör det? Kan inte en amatörfotografs bilder väcka lika mycket känslor som en Hasselbladspristagares? Kan inte bokbloggar fungera som ett komplement till kultursidorna i de stora dagstidningarna?

 

4 reaktioner på ”Om jag ska vara allvarlig en stund”

  1. Tack för i går! Trevligt att träffas. Orsak till varför jag själv bloggar om böcker varierar, man är ju periodare… Andras bokbloggar kan ofta vara roligare att läsa en tidningsrecensioner, fast det ena utesluter ju inte det andra.

  2. om det nu skulle vara så att bokbloggare oftare hyllar böcker än vad tidningarnas kultursidor gör, så är väl inte det särskilt konstigt. Jag bloggar om de böcker jag läser. Jag får inte betalt för att läsa. Bloggen är en hobby vid sidan om mitt jobb, som det är för de allra flesta bokbloggare. Då är det väl inte så konstigt om jag väljer att läsa böcker jag tror att jag kommer gilla.

    Och sen när det gäller att bokbloggare skriver kortare inlägg istället för långa analyser… Det har väl också att göra med att det är en hobby. Jag har inte tid att blogga 4 timmar om dagen, än mindre 8 timmar. Dessutom utger jag mig inte för att skriva recensioner. Jag skriver om det jag läser, ibland kanske det är i recensionsliknande format, ibland inte. För mig är bloggen ett forum där jag kan skriva mina tankar om böcker och film utan att behöva känna att ”jag borde ta med det här i texten för annars blir det inte en recension”, och där jag kan välja att skriva om 1 bok i taget, eller om flera, skriva om gamla böcker, eller om nya.

    Sen tillhör jag dem som, i min roll som bloggare, aldrig har fått ett gratisex från något förlag, så den ”kritik” mot bloggarna gäller ju egentligen inte mig. Men där är väl också lite av problemet. Folk tror att de som bloggar får en massa grejer för det, och att alla böcker man läser har man fått av någon som vill att man ska promota den.

  3. Jag har inte riktigt hängt med i den här debatten men jag undrar vem det egentligen är som opponerar sig mot bokbloggar? Förutom det där märkliga förlaget som mejlade? Läser mest bokbloggar och där är det ingen som klagar, läser dock inte gammelmedia så det kanske är där?

Kommentarer är stängda.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen