Hm, jag har faktiskt hoppat över en hel del bokköp den senaste månaden. Nu råkade dock en liten e-bok slinka in i iPaden från Amazon.com. Visserligen en bok som jag verkligen vill, tänker och kanske till och med måste läsa, men ändå lite dumt kanske. Ingen svår månad att inte köpa böcker ens, då det landat en hel del recensionsböcker i lådan, men ändå.
Boken i fråga är Women of Sand and Myrhh av Hanan Al-Shaykh, som just nu ligger som första kvinna på Unibets oddslista inför Nobelpriset. På den här listan ligger hon lägre, men vad gör det. Det finns andra författare på listan som jag inte läst, men just den här damen lockar faktiskt. Allt för att förbereda mig så bra som möjligt inför Peter Englunds stora avslöjande.
Nobelprisprojektet skriver om några fler nykomlingar, med de känner jag inte alls för att läsa. Många spekulerar i huruvida Vijaydan Detha blir årets vinnare, han skriver noveller och någon sådan författare har inte prisats på länge. Okänd för mig och ska novellskrivande prisas håller jag mer på Alice Munro eller Nawal Al Saadawi.
Min teori är ju att en poet får priset och att Australien ligger bra till. Då blir det Les Murray, men andra poeter som Ko Un, Adonis och Tomas Tranströmer brukar också figurera i förhandsspekulationerna. Ett nytt namn för mig på oddslistan är Gerald Murnane, som inte är poet, men väl från Australien. Varken land, genre eller kön ska ju spela någon roll sägs det, men det känns som skitsnack rent ut sagt. Gubbar från västländer kan knappast vara så mycket mer begåvade än alla andra.
Jag skulle väldigt gärna vilja att en kvinna vinner och gärna en kvinna som lyfter fram kvinnoöden som annars inte får så stor uppmärksamhet. Min största favorit av dem alla är därför Assia Djebar.
”Gubbar från västländer kan knappast vara så mycket mer begåvade än alla andra.” WORD!