Foto/Källa Andreas Apell
September är en riktig bokmånad och jag kommer att presentera intervjuer med några författare som jag gillar, som varit gulliga nog att ta sig tid att svara på mina frågor. Först ut är Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, aktuella med boken Cirkeln, som få lär ha missat.
Cirkeln kan inte vara okänd för någon med tanke på den enorma hype somvarit kring den. Hur kom ni på idén till trilogin?
Sara: Det började med att vi kom på att vi ville skriva en bok tillsammans. Men det var när Mats kom på att den skulle handla om tonårshäxor som idéerna började välla fram. Vi satt vid ett kafébord och spånade fram grundstommen till karaktärer och handling för en trilogi. Vi hade hemskt roligt, och hade ingen som helst aning om vilken resa vi gav oss in på.
Mats: Vi visste att vi ville skriva om tonåringar, och om de sociala spelen på en skola, och de roller man liksom får sig tilldelade i tidig ålder, särskilt i en liten stad. Vi ville se vad som hände när ett gäng tonåringar tvingades samarbeta och lära känna varandra bakom maskerna. Det var i den änden det började. Sen kom vi på att de skulle samarbeta för att stoppa apokalypsen, och vara häxor. Då lossnade allt. Vi älskar genren och vi har älskat att få skapa en egen värld!
Det märks inte att ni är två författare som skrivit Cirkeln då det
verkligen är en gemensam text. Hur lägger ni upp arbetet så att det blir så här bra?
Mats: Tack, vad kul! Vi skriver vartannat kapitel, men sen redigerar vi varandras text, redigerar den andras redigeringar, redigerar om alltihop ungefär tusen gånger. Så till slut minns vi inte ens vem som var först med vad.
Sara: Det är förstås väldigt roligt (och skönt) att höra. Nu när vi skriver Eld har vi ju hittat vår gemensamma stil, men i början när vi skrev Cirkeln var det ännu mer skickande fram och tillbaka. Mer nötande tills vi hittade ”vår” ton. Vi ser också till att båda alltid är nöjda. Gillar Mats verkligen inte min idé, och jag inte gillar hans alternativ, då hittar vi på ett tredje, bättre förslag.
Det har gjorts hur mycket fan-art som helst av bokens huvudpersoner. Har ni själva någon favoritperson i boken? Får man egentligen ha det som författare?
Sara: Det går ju förstås inte att jämföra med all den fanart som görs för ”de stora” bokserierna. Men det är väldigt roligt att vi har inspirerat folk till att vara kreativa! Jag tror absolut att man som författare får ha favoriter, men när det gäller huvudpersonerna så har jag faktiskt ingen- det är så roligt att skriva dem allihop eftersom de är så olika. Bland bipersonerna så är Mona Månstråle en favorit.
Mats: Haha, nej, man får väl inte det. Och ärligt talat så gillar jag alla lika mycket. Däremot kan det t e x vara skönt att skriva ett Vanessa-kapitel efter ett Anna-Karin-kapitel, för de har så olika ”energier”. Svårast är Minoo-kapitlen, för det gäller att hänga med så att man är lika smart som hon, hehe.
Sara, nu ska Cirkeln bli film och du skriver manus. I februari har dessutom kortfilmen Orangeriet, som du också skrivit manus till, premiär. Vad är skillnaden mellan att skriva ett manus som ska läsas och ett som ska filmas?
Skillnaden är väldigt stor, tycker jag. Det som är bra att ha med sig från manusskrivandet är framför allt strukturtänkandet. Man tränar upp förmågan att se berättelsens ”skelett” så att säga. Men som manusförfattare är man ju bara en del av ett större maskineri.
Mitt filmmanus är inte den färdiga filmen, det händer så mycket i mötet med regissör, fotograf, skådespelare, scenograf, o.s.v. Jag upplever det som att det är mycket mer krävande att skriva en roman (åtminstone av Cirkelns kaliber, när det gäller omfång, karaktärer, långa linjer, etc). Då måste man ju, så att säga, göra hela filmen själv. (Eller med Mats, i det här fallet.)
Mats, nu har du skrivit för ungdomar och vi vet att det kommer två böcker till. När blir det någon ny bok för vuxna?
Jag vet inte! Just nu är det bara Engelsfors-trilogin som gäller! Men sen har jag börjat få lite idéer till nästa ”egna” bok. Jag vill skriva mer renodlad skräck, mer
straight forward och ”enkel” handling nästa gång efter det här jättelika världsbygget. Jag vet dock inte om den kommer att bli i första hand för vuxna eller ungdomar.
Det händer ofta att dina karaktärer dyker upp i en ny bok i en ny roll. Finns det någon karaktär som du skulle vilja skriva mer om?
Nja, egentligen inte sådär på rak arm. Men om jag skriver en bok till som utspelar sig i den sortens Stockholms-miljö så kommer de karaktärerna nog att krocka med gamla bekanta från de tidigare böckerna.
I slutet av september är det Bok- och biblioteksmässa i Göteborg.
Kan ni dela med er av ett bokmässeminne?
Sara: Det här är första gången som jag åker som författare, så det ska bli väldigt spännande. Jag minns särskilt när jag träffade Denise Mina, som jag beundrar oerhört, och visade att jag hade med hennes namn på en tygkasse med favoritförfattare (som man kunde beställa från Bokhora). Hon såg lite rädd ut. Men kanske lite glad också, hoppas jag.
Mats: Första gången jag var på bokmässan trodde jag att jag skulle få uppleva lite rockstar-liv. Men det kom typ INGA på mina föredrag. När jag stod i Aftonbladets monter satte sig folk där för att vila och såg lite surt på mig ungefär
som om jag störde dem. Det är skitkul med bokmässan men det kan vara rätt förnedrande också.
Vad har ni för planer inför årets mässa?
Mats: I år kommer jag och Sara att springa runt en hel massa på mässan och vara med på signeringar och seminarier. Och så ska vi träffa några av de utländska förläggare som köpt Cirkeln, det ska också bli spännande!
Sara: Vi har ett sanslöst späckat schema. Mellan våra programpunkter ska jag försöka heja på vänner och köpa böcker. Jag tycker särskilt om att besöka korsningen där förlag som Kolik och Galago huserar. Jag gillar serier.
Slutligen, det här är en bokblogg skulle jag vilja be er tipsa om en
läsvärd bok som ni tycker att fler ska läsa.
Mats: Apropå bokmässan så ska jag vara med i ett seminarium om
tonårstjejer i litteraturen, tillsammans med Sanne Näsling som skrivit Kapitulera omedelbart eller dö. Den gillar jag urmycket. Och så förstås Jenny Jägerfelds Här ligger jag och blöder.
Sara: Om det går för sig så väljer jag två av mina favoriter från årets
sommarläsning: Den drunknade av Therese Bohman och The Hundred
Thousand Kingdoms av N.K. Jemisin.
Vill du ha koll på vad författarparet gör under mässan kan du klicka här och se deras schema. Själv är jag sugen på att lyssna på Mats och Sanne tala om tonårsflickor.
Kommentarer är stängda.