Dagens namn är Lydia och det finns egentligen bara en person jag skulle kunna skriva om, nämligen Lydia i Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken, som jag läste om i somras.
Omläsningen gör att jag kanske ser med lite mer kritiska ögon på Lydia. Jag tyckte så mycket om henne de första gångerna jag läste boken och gjorde det förvisso fortfarande, men inte bara. Hon är en komplicerad person helt klart. Nästan besatt av såväl frihet och kärlek, som kanske främst bottnar i en rädsla för att bli ensam. Fortfarande är hon en av svenskt litteratur mest spännande kvinnogestalter.
Och varje gång jag skriver om Den allvarsamma leken, blir jag påmind om Gun-Britt Sundströms För Lydia, som jag ännu inte läst. Definitivt hög tid.
Att boken blir film var en trevlig överraskning, men jag vill inte att Arvid ska spelas av varken Ola Rapace eller (hemska tanke) Mikael Persbrandt. Går det att göra svensk film utan dem?
En författare jag är nyfiken på är Lydia Davis, amerikanska som skriver noveller och utges på svenska av Sekwa förlag. Noveller är en genre jag alltid tycker om när jag väl läser, men ändå fått för mig inte är en genre för mig. Mycket märkligt förhållande till en genre om du frågar mig.
Har du någon speciell Lydia att berätta om?
Gustaf Skarsgård? Passar det?
Ja det är väl bara han kvar antar jag?! 😉
Precis! Jonas Karlsson är för gammal 🙂
🙂 Björn Kjellman också.
Så intressant att du gillade Lydia först. Och det kanske man ska. För hon är otroligt stark och gör sin grej. Tänk när hon levde – hur svårt det var! Men jag kan ändå inte tycka om henne. Hon är tokego. Riktigt ordentligt galet ego.
Tycker inte illa om henne, men hon gör det svårt att älska henne. Vet en annan huvudperson som är lite likadan. 😉
Jag tänkte på två birollsinnehavare – mest yngsta systern Lydia i Stolthet och fördom. Minns att jag var otroligt irriterad på henne när jag läste som tonåring, nu tycker jag mest synd om henne. Flickungen var femton! Bara ouppffostrad och barnslig. Och blev gift. Sen tänkte jag på Karl-Oskars syster Lydia i utvandrarböckerna, som aldrig har en enda replik men sköter brevväxlingen till Amerika.
Två Lydia jag helt glömt bort. Tack för påminnelsen!