Veckans tisdagsutmaning på Kulturkollo består av två frågor, som jag nu ska försöka besvara.
1. Berätta om något annorlunda du planerar att göra nästa år. Det kan, men behöver inte ha någonting med kultur att göra.
Det jag funderar på att faktiskt prioritera kultur lite mer nästa år. Förr såg jag film, teater och opera, nu händer det allt för sällan. Går jag på bio är det med barnen iklädd 3D-glasögon och ser någon film som troligen gör mig lätt illamående. Mest på grund av glasögonen, men kanske också för filmens stereotypa dravel som tyvärr är mer regel än undantag. De senaste dagarna har jag flera gånger tvingat grabbarna O att byta bort Disney Channel, då de sett på riktigt fördomsfulla skit med dumma, fnissande tjejer och korkade, klumpiga pojkar. Men det är en helt annan historia …
För att inte lova för mycket så nöjer jag mig med film. Jag ska se mer film 2015. Gärna på någon annan plats än i min soffa.
2. Berätta om en bok/film/tv-serie/pjäs eller något annat kulturellt som på något sätt handlar om nystart, önskningar och löften.
Det finns helt klart många exempel när en väl börjar fundera. Jag har till exempel just börjar titta på tredje säsongen av Hart of Dixie, en serie som på många sätt är lika vidrig som det grabbarna O ser på Disney Channel, men jag har fastnat. Serien börjar med att läkaren Zoe Hart lämnar New York för att börja arbeta och bo i det lilla samhället Bluebell i Alabama. En liten ort som är precis så inskränkt som man kan föreställa sig att ett litet samhälle i Alabama kan vara. En rejäl nystart alltså. Nu har jag sett tre delar av tredje säsongen och Zoe har återvänt till Bluebell efter fem månader i New York. Hon har lyckats lura med sig sin pojkvän och det känns ganska så otroligt att de kommer att vara tillsammans spciellt många avsnitt till. Nystart är det hur som helst på många sätt.
Önskningar och nystart brukar dessutom vara temat i nästan all chick lit. Ofta önskar sig huvudpersonen en ny partner och då en lagom ung, snygg och trevlig man. Inte sällan inleds boken med att huvudpersonen blivit av med kärleken eller jobbet eller båda sakerna. Ett bra exempel på en trevlig bok om nystart, önskningar och faktiskt även löften är Lucy Dillons A hundred pieces of me, som kommer på svenska i vår. Den handlar om Gina som blir lämnad av sin man, flyttar in i en ny lägenhet och lovar sig själv att rensa i röran. Hon behåller bara hundra viktiga saker.
Äktenskapslöften i böcker och filmer finns det gott om självklart. Som så många gånger förr går tankarna till Laura Ingalls Wilder och Lauras och Almanzos bröllop. Där bestämmer de sig för att ta bort löftet som kvinnan ger att lyda sin man ur vigselceremonin. En viktig markering.
Ja, Disney Channel-tiden, den var inte rolig. Tur att det är övergående! Kan nästan sakna Hanna Montana ibland.
Har svårt att tro det nu, men så är det säkert!
Intressant! Jag har inget minne av att de ändrade i vigsellöftena! Jag var väl för ung för att förstå hur stort det ändå måste varit på den tiden. Läste om de första 3-4 böckerna i serien för nåt år sen, men nu måste jag kanske läsa de övriga också! 🙂
Håller med om att Har of Dixie är lite beroendeframkallande även om storylinen kanske inte är den bästa alla gånger. Ska bli spännande att se hur de hanterar Bilsons irl graviditet i kommande säsongen.