Det blev definitivt ett ”oj” som blev reaktionen på Svenska Akademiens val av litteraturpristagare 2016. Sedan blev jag förbannad. Jag må ha för lite kunskap om Bob Dylan, men att prisa honom är för mig otroligt provocerande.
Så mycket mer kan jag inte skriva just nu. Jag måste smälta det här. Polarpriset okej, men när det finns så många andra begåvade författare att välja så tycker jag att det är ett mycket märkligt val.
Vems fel är det här?
Ja, det här var banne mig inte kul. Populismen har stormat ännu en bastion, som man ändå trodde skulle stå relativt stadigt framöver. Det kommer att ta en fem-tio år för akademien att återvinna mitt förtroende nu. Ett riktigt lågvattenmärke i prisets historia. Undrar hur många nedröstade akademiledamöter som går och gnisslar tänder och skäms idag.
Jag tycker på riktigt att det känns oseriöst. Dessutom så otroligt etnocentriskt och övremedelålderskrisigt.
Jag begriper ingenting. Visserligen har akademien kritiserats för att inte ge priset till amerikaner, men då är min stilla undran: Har inte De Aderton hört talas om exempelvis Philip Roth och Joyce Carol Oates?
Ngugi wa Thiong’o hade gjort mig glad. Adonis hade varit ett spännande val med tanke på vad som händer i Syrien. Men Bob Dylan?
Det känns lite som en medveten provokation mot andra amerikanska författare. Tycker att det känns mycket märkligt. Men ja, ja, får väl ta och upptäcka Dylan på riktigt nu då.
Jag blev också förvånad. Trodde inte att jag läste rätt. Valet känns också märkligt för mig. Är det förmätet av mig att tänka att det blev en amerikan också för att det är amerikanskt val på gång?
Kanske, eller för att det var dags för en amerikan och det här var mer provocerande och oväntat än en av de ständigt tippade romanförfattarna? Märkligt, men jag ska läsa och se om jag kanske har fel.
en känd duktig lyriker som förnyat sig hela tiden, varför inte!
Etnocentriskt och ointressant känner jag, men så är jag inte något fan av Dylan. Får läsa och se om jag kan övertygas.
om det var överraskningsmomentet som var det viktiga så lyckades Akademien. en skulle gärna ha lyssnat till diskussionerna. har svårt att tro att enigheten var så total. det hade definitivt inte varit fel att priset hade gått till Ngugi wa Thiongo. även om han var tippad
Börjar förstå varför de behövde en vecka till.
Alltså primärt tycker jag att det är roligt som FU till Philip Roth och hans gnällspikar till polare. Har det utgått någon att akademin alltid haft ”att jävlas” som drivkraft till åtminstone 83%? Sekundärt har jag haft kul åt hur upprörda alla är, det hyperventileras så det nästan svimmas. Men alltså. Jag skiter egentligen i Dylan, men att en hel litteraturgenre skulle dö pga ett pris en gång, är inte det ett lite löjligt påstående?
Klart att det är ett finger åt andra amerikanska gubbar, men måste man ge det genom att prisa en annan vit, västerländsk gubbe? Det är nog det som gör mig mest upprörd. Och ja, jag är helt klart löjligt arg. Det bjuder jag på.
Jag är också besviken, men orkade inte riktigt skriva ett långt inlägg om allt jag tycker kring detta. I korthet beklagar jag att Svenska Akademien gjort detta val av pristagare.
Populism i sin sämsta version. Vit gubbe från väst. Igen. Polarpriset räckte fint.
Jobbade med mig själv för att inte bli besviken över att det skulle bli någon av de förhandstippade gubbarna, men insåg inte att jag också borde förberett mig på att det kanske inte skulle bli en författare. Så tråkigt, etnocentriskt och oangeläget val! Och en förolämpning mot litteraturen. Dylan är självklart en mästare i sin genre – därför har han ju också fått alla musikpris som finns – men litteraturpriset borde verkligen gått till någon annan.
Håller med! Just det etnocentriska irriterar mig kanske mest nu när den första ilskan lagt sig. Och ja, ointressant är det verkligen. Inte heller någon röst som behöver mer spridning. Mycket tråkigt val.
Amerikansk mainstreammusiker som var nyskapande för närmare ett halvsekel sen får Nobelpriset i litteratur. Obegripligt och sorgligt. Jag tröstar mig med att jag har två böcker av Svetlana Aleksijevitj olästa.
Vi pratade om det på jobbet idag och även de som gillar Dylan var ganska tydliga med att det är ett tråkigt val.
Hear hear! Det lättuggades seger över det seriösa. Så typiskt för vår tid, allt handlar om underhållning, väldigt lite handlar om kvalitet.
Snille och smak? Jag är tveksam.