Annica Wennström och Ewa Swedenmark har skrivit ett gäng bärböcker om människorna kring restaurangen La Stella. Nu har de kommit ut med en kokbok och den tävlar jag om här. Uppgiften är att komma på nya bärtitlar.
Jag lämnade en kommentar, men hittar den inte och har dessutom glömt av titlarna. Minnet är kort ibland. Förslagen var i alla fall ungefär så här:
Nypon och närhet
Rönnbär och rodnad eller kanske Rönnbär och romantik.
Passar också på att publicera en repris av min recension av Smultron och svek, den första boken i serien. Bok nummer två står i hyllan och väntar. Blir faktiskt ganska sugen på den. Lagom sommarunderhållning för någon som har lässvacka som jag.
Smultron och svek av Eva Swedenmark och Annica Wennström har stått i hyllan hur länge som helst. För några dagar sedan tog jag ner den, dammade av den och började läsa den. Jag är glad att jag gjorde det.
Det här är den första av de hittills fyra böcker som alla handlar om Liselotte och hennes familj i Östersund. Mannen Mario som driver restaurangen La Stella, deras två barn, Liselottes föräldrar och syskon är de som står i centrum. Trevliga och levande bekantskaper.
Liselotte får min sympati från start. När hennes man Mario visar sig vara otrogen ökar den ytterligare. Jag tycker om att läsa om hennes sökande efter ett nytt liv och får lite Elizabeth Gilbert vibbar och dras med i historien.
Smultron och svek är en mysig, varm bok och de recept som avslutar varje kapitel gör den ännu trivsammare att läsa. Trots tunga ämnen som otrohet, föräldraskap och svek är det ingen tung bok. Inte heller en glättig och ytlig sådan. Istället är det en bra bok om personer som jag gärna återser. Jag vill verkligen veta hur det går för familjen kring La Stella.
Smultron och svek är inte dammig och oläst längre. Det är jag glad för.