Jag gjorde en spurt och läste ut två böcker i rask följd, Jag är inte rabiat. Jag äter pizza av Niklas Orrenius som kommer att kräva lite mer eftertanke innan mitt inlägg om den är redo för publicering och det mycket mer lättsmälta Den man älskar av Emily Giffin.
Sultanbrudens skugga har fått vila i väntan på mer koncentrerad läsning. Istället försöker jag läsa ut böcker som jag spritt i huset. På toa hittade jag två halvlästa, Persikosommar av Jodi Lynn Anderson som börjar komma igång. Dessutom läser jag om språk i Lagom finns bara i Sverige: och andra myter om språk av Mikael Parkvall som är ganska underhållande om än en aning enkelspårig och uppläxande.
På nattduksbordet låg ännu ett par halvlästa böcker, en som jag gillar skarpt och troligen kommer att läsa klart ganska snart. Det krävs dock musik till läsningen så det funkar rätt dåligt att läsa den kvällstid. Boken är skriven av Alex James, basist i Blur och den heter Bit of a Blur. Fattar inte varför den blivit liggande, den är riktigt underhållande.
Däremot är jag tveksam till hur det kommer att bli med När barnet lagt sig av Michael Nyqvist, då hans språk börjar driva mig till vansinne.
Nu börjar höstens böcker komma och jag har en del att läsa. Fick dessutom ett fantastiskt dubbelt pocketkedjepaket idag där alla böcker lockade och tre vill bli lästa precis nu. Tyvärr lyckas jag inte landa i läsningen riktigt just nu, som ni kanske märker. Jag hoppas att lässnurret snart går över i en hejdundrande läsfrossa!
Vad läser du just nu? Är du lika splittrad som jag?
Helsplittrat här också! I och för sig väntar jag på mitt pocketkedjepaket fortfarande men jag vet att det kommer i dagarna och att jag säkert kommer att vilja läsda båda böckerna på stört. Dessutom läser jag nu Ninni Schulmans nya deckare som utspelar sig i mina hemtrakter och en vampyrbok och en novellsamling av Neil Gaiman och… Och så börjar ju höstens böcker trilla in också och pocka på uppmärksamhet – ett lyxigt i-landsproblem.
Jag störde mig också rätt mycket på Nyqvist språk, men läste ändå ut boken för det finns ändå något i hur han skildrar mötet med sin pappa som fick mig att läsa ut. Andra halvan var bättre än den första. Fast jag hade oerhört svårt att inte höra Nyqvist röst när jag läste.
Jag funderade nästan på att lyssna på den istället. Kanske rösten tilltalar mig mer än det skrivna språket. Ska ge den en chans i vilket fall.