Annika kör den här helgen sin tredje Bokbloggsjerka och frågan den här veckan är:
MÅNGA AV ER LÄSER BÖCKER I FLERA OLIKA GENRER MEN VILKEN GENRE VÄGRAR DU KONSEKVENT ATT LÄSA OCH VARFÖR?
”Jag är allätare” säger många om sina musik- eller litteraturpreferenser och sedan berättar de stolt vad de lyssnar på eller läser och allätare är de definitivt inte. När det gäller läsning tror jag att få personer verkligen är allätare.
Jag läser hyfsat brett, men allätare är jag inte. Det blir deckare, chick-lit, en hel del nyskrivet svensk, mycket samtidslitteratur från andra länder främst från de brittiska öarna och Norden. Ibland slinker det ner en Nobelpristagare eller någon Man Book Award vinnare eller någon Orange Prize vinnare, men många pristagare avfärdar jag som för djupa. De får vänta tills jag har mer tid att verkligen läsa. Lyrik blir det en hel del, ibland noveller och väldigt ofta ungdomsböcker. I några genrer blir det dock väldigt lite läst. Jag har svårt för fantasy och har inte ens kommit igenom Sagan om ringen. Vampyrtrenden har jag också svårt att förstå mig på och skräck läser jag väldigt sällan. Jag har till exempel aldrig läst något av Stephen King, inte heller någon Twilight-bok däremot har jag läst två böcker av John Ajvide Lindqvist som jag verkligen tycker om.
En annan genre jag har svårt för är thrillers likt Ed McBains eller Jan Guillous Hamiltonserie med människor som är mer som osårbara superhjältar. Jag läser mycket hellre en eländig beskrivning av livet som trött och sur småbarnsmorsa a la Bitterfittan än jag läser något alldeles för osannolikt. Så länge det inte är en deckare då. Vägrar konsekvent är kanske en överdrift, men fantasy, skräck och övermänniskothrillers (en helt ny genre) slinker inte ner speciellt ofta och aldrig utan en viss skepsis.
Vill du också vara med? Klicka här och följ instruktionerna.
Sagan om Ringen är väl ganska så svårläst? Jag försökte mig på den efter att ha sett första filmen men det gick bara inte. Ändå tyckte jag om filmen och hade ett sug att ta till mig historien i bokväg.
Jag har läst de första 50-60 sidorna flera gånger och gett upp. Fruktansvärt segt.
Jag som gillar fantasy och älskade Sagan om ringen filmerna kom inte heller igenom böckerna. Den första gick bra men del två var bara för jobbig med alla dessa krigsskildringar.
Efter ungefär tre månader hade jag kommit till sidan 100 i Sagan om ringen. Då ansåg jag att det var läge att se upp. Jag har ej heller sett filmerna och det är ingenting jag har planerat att göra. Jag klarar mig bra ändå känns det som.
Stephen King läste jag mycket förr och nu har jag läst så mycket gott om hans Benrangel att min nyfikenhet är väckt. Den får dock vänta lite eftersom den inte finns på mitt bibliotek och jag har redan en lång rad olästa böcker i min bokhylla så ett inköp i dagsläget är inte heller aktuellt. Den som väntar på något gott….
Jag har också kört fast i Sagan om ringen (flera gånger dessutom) och nu gett upp dem. Filmerna har jag dock sett och gillat. Vampyrer gillar jag ju men i övrigt läser jag inte så mycket skräck (förutom Ajvide som är en favorit) eftersom jag är rätt lättskrämd. Men jag hade faktiskt en Hamilton-period för kanske tio år sen, inget jag skulle välja att läsa nu dock…
Men O! jag älskar fantasy men visst fan orkar jag knappt igenom första boken i Sagan om ringen. Varför? För att den ör tråkig. Nu tar vi och går igenom en gång för alla VAD det är du inte gillar med fantasy, och så hittar vi en bok som passar för dina behov. Hepp!
Själv läser jag ytters sällan chicklit, deckare (även om jag har nödläst ett gäng Wallander när inget annat fanns en sommar), eller , tja, realistiska samtidsromaner i allmänhet. Jag har liksom fullt upp med realism om samtid som det är. Det måste stå ut på något annat sätt, t.ex vackert språk elleren författare jag redan gillar, om jag ska blanda mig in i ickegenre eller nutid.
Jag gillar när det är trovärdig fantasy, typ Ajvides som har en verklig del också. Jag gillar Hungerspelen och dystopier om de inte är för sanslösa. Det är när det blir konstiga figurer med ögon i pannan som jag bara börjar skratta. Maken blir vansinnig när jag ser Star Trek med honom och asgarvar åt att folk pratar med alla knäppa figurer utan att fatta att de är helt galna. Men för din skull kära Anna skulle jag gärna läsa en bra fantasybok, så länge du inte halshugger mig om jag inte gillar den. Och du, det finns bättre deckare än Wallander.
Okej, då börjar vi felsökningen då.
Så bara människor då? Eller skulle du godkänna andra typer av intelligenser om de är motiverade eller förklarade?
Och hur är det med miljöer, är det samma sak, måste de vara realistiska/ha realistiska namn? Magi, är det tillåtet, eller ska vi skippa?
Det gör egentligen ingenting om det finns andra figurer med, så länge det är sagivibbar och inte viflygerruntirymdenochfattaringentingvibbar, men då är det väl ändå sci-fi?
Jag kan inte stava till NÅGONTING ALLS idag. Förlåt.
Nej alltså stryk min fråga sist. Det blir inget high fantasy, jag tror det blir Gaiman. American Gods eller Neverwhere, eller Anansi Boys. Välj själv 🙂 Vill du att det ska vara småroligt, nästan åt farshållet ibland? Anansi Boys (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0060515198). Gripande? Amercan Gods (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0380789035=). Mystiskspännande? Neverwhere (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0380789019).