På en loppis för många år sedan köpte jag ett fint, gammalt exemplar av Margaret Mitchells Borta med vinden. Jag hade precis sett och läst Nord och Syd och var helt inne på att läsa även denna bok. Boken med stort B enligt många. Jag började, tröttnade rätt snart och har faktiskt aldrig känt för att läsa vidare. När jag läser bokbloggar dyker boken upp i tid och otid och alla verkar älska Scarlett. Vad är egentligen så fantastiskt med Scarlett?
Faktum är att jag inte sett filmen heller. Det är visserligen en av de första färgfilmerna och det skulle kunna vara ett skäl, men det lilla jag sett av den är bara teatralisk. Tio Oscars visserligen. Men nej, den lockar ändå inte.
Vad är det som är så fantastiskt med denna bok (och film) egentligen?
Förresten fick jag låna 1984 av mormor, som troget läser min blogg. Förra gången lyckades ni alltså övertyga mig, men då var jag redan ganska övertygad innan. Nu har ni definitivt en svårare uppgift.
nej, den måste man inte läsa..
Tycker den är rätt seg men jag kämpade mig igenom den som tonåring. Läs hellre Valerie Martin ”Ägodel”
Undrar hur många gånger jag har stått framför morfars bokhylla och tänkt att jag ska ta ner just den boken. På något sätt känns det som att bilden av den är så underbar, och så höjd till skyarna. Men då kanske det inte är så alltså?
Jag tycker den är helt fantastisk, både som bok och film. Boken är en av de bästsäljande genom tiderna, bara för den sakens skull kan den vara värd att läsa. Jag tycker det hör lite till allmänbildningen faktiskt.
Nu är det många år sen jag läste den men jag vill minnas att det tar en hundra sidor att komma in i handligen, den är seg i början, men oj vad den tar sig.
Jag älskar Scarlett, både bokens version av henne och den som Vivien Leigh gav liv i filmen. Starkare hjältinna finns inte. Mer sympatisk kanske, men inte mer levande. Hon står stark när allt omkring henne rasar och hela världen står i lågor.
Just allmänbildningargumentet är nog det som biter mest på mig. Jag har filmen hemma, kanske ska försöka med den i alla fall.
Det är kanske den enda bok jag kan förstameningen på utantill: Scarlett O’Hara var inte vacker.
Men jag förstår att det inte är nåt vidare starkt argument hos dig. 🙂 Se filmen istället.
Om man gillar romantiska klassiker så är den filmen en must-see. Och ännu bättre, det finns en miniseriefortsättning (inte med samma skådisar)! Vad som är så speciellt med Borta med Vinden? Två ord, Rhett Butler. Han är väl en av de första romantiska antihjältarna.
Den har inte lockat mig heller, varken film eller bok. Min mamma älskar båda och har tjötat på mig i evigheter men den lockar inte för fem öre.
Om du tycker boken är seg så strunta i den och se bara filmen. Jag tycker att Scarlett och Rhett är ett sådant kärlekspar som man bör känna till såsom Romeo och Julia, Heathcliff och Cathy, Elizabeth och Darcy, ja det går att räkna upp massvis. Att den dessutom utspelar sig i en intressant historisk period gör det inte sämre.
Jag tycker att det är lite roligt att se hur Scarlett förändras från den där bortskämda flicksnärtan som får allt serverat, till en handlingskraftig ung kvinna som skaffat sig mod att göra sådant som måste göras. Och så har jag en liten svaghet för kärlekspar.
Jag älskar både boken och filmen. Tycker liksom En bok om dagen om att se Scarletts utveckling. Jag tycker också att krigsskildringen är intressant. Och jag älskar Rhett…
Okej, allmänbildning i flera versioner är de bästa argumenten. Fler? Varför ska jag läsa boken?
Jag älskar både boken och filmen, boken mest för att det är så som flera har sagt här ovan: Scarlett är förvisso bortskämd och barnslig i början men förändras till en kvinna som verkligen tar sitt liv i sina egna händer. Hon låter ingen stå i hennes väg och hon skapar sin egen framgång och sitt eget liv, fantastiskt gjort av en kvinna i 1860-talets USA. Att det sedan är både en vacker och sorglig kärlekssaga gör det bara ännu bättre!
Filmen rekommenderar jag verkligen, Vivien Leigh gör en av de bästa rolltolkningarna i historien i min mening, hon är en underbar Scarlett! Jag är förvisso svag för berättelser från USA:s söder och inbördeskriget men jag tycker den är något man måste se, i alla fall en gång.
Däremot rekommenderar jag inte ”uppföljaren”, Scarlett, som inte skrevs av Margaret Mitchell och inte är särskilt bra alls, varken boken eller TV-serien.
(och nu när jag öst så mycket lovord blir jag självklart sugen på att själv genast plocka fram den ur bok- eller möjligtvis filmhyllan, igen..)