I serien Lärare gör som ges ut av Natur & Kultur ingår Bloggen möter undervisningen -konkreta metodiska tips av Liza Greczanik. Precis som titeln säger är detta en väldigt konkret bok. Den handlar om fördelar och nackdelar med att använda bloggen i undervisningen. Liza Graczanik har också skrivit boken Elever online som jag ännu inte läst, men gärna vill läsa. Idag ska jag lyssna på henne på Bokmässan då hon ska vara med i seminariet Elever online – Var är lärarna? arrangerat av Lärarnas Riksförbund kl 15.00.
Jag håller helt med Greczanik när hon säger att skolan och dess lärare måste hänga med i den nya tekniken och ta in den i undervisningen. Många elever lever i den virtuella världen och detta kan vi utnyttja.
Jag använder sociala medier en hel del i min undervisning och dessutom för att kunna få ut information. Klassen har en blogg där minst ett inlägg i veckan ska publiceras. Där ligger också veckans planering och jag och mina kollegor brukar tipsa om bra länkar och böcker. Det går lite, lite trögt då många av eleverna har väldigt lite datorvana, men för varje vecka blir det lättare.
I höst har jag också börjat använda google docs med de elever som jag undervisar i svenska. Hittills i år har jag bara fått in ett enda papper, resten har lämnats in i digital form. Fördelen med google docs är att jag kan ge eleverna respons som de ser med en gång, när de sedan bearbetar sin text kan jag snabbt se den nya texten. Ingenting behöver mailas fram och tillbaka, ingenting sparas på fel ställe eller fel dator. Allt finns istället precis där det ska vara, på vilken dator som helst. Just bearbetningen av texter har blivit mycket bättre och det är en väldigt viktig del av skrivprocessen och därmed språkinlärningen. Möjligheten till dåliga ursäkter har också minimerats då eleverna ska lämna in sina uppgifter som blogginlägg eller google docs.
Igår gick jag igenom alla dokument mina elever delat med mig den senaste veckan, prickade av mot förra veckans planering och skickade ett mail till varje elev med information om vad som saknades. Nu funkar detta extra bra då jag har få elever, men ett papperslöst läraryrke hade varit mitt mål om jag varit kvar på grundskolan med mina 150 elever.
Facebook då? Ska lärare verkligen umgås med elever på Facebook? I en artikel i senaste Skolvärlden går en lärare så långt att hon kallar det oprofessionellt. Jag skulle istället säga att det är oprofessionellt att inte utnyttja sociala medier för att nå eleverna.Däremot har jag valt att göra ett separat lärarkonto för mina nuvarande elever, på mitt ”vanliga” finns några gamla elever, men inte så många. Jag är egentligen inte intresserad av att samla vänner på Facebook, utan att använda de fördelar som finns med att nå eleverna lätt. Jag tillbringar inte heller kvällarna med att chatta med eleverna och har inga svårigheter att skilja på jobb och fritid.
Mitt mål är att mina elever ska ta ansvar för sitt skolarbete, sin närvaro och då är det viktigt att jag utnyttjar de kanaler som erbjuds. Att kunna sjukanmäla sig på Facebook, via sms eller via mail är självklart bra. Det är också bra att kunna dela ett google dokument med mig för att få respons på ett arbete. De elever som går nationella program större delen av veckan använder detta en del. Idag ska jag till exempel hjälpa en tjej med ett arbete i psykologi och dessutom ge språkrespons på hennes biologiuppsats. Som lärare fungerar jag allt oftare som handledare och mentor och det tycker jag är bra.
Det vi diskuterat en del mina kollegor och jag, är vad vi ska göra med den information vi får om eleverna när vi ser dem på till exempel Facebook. Problemet med att många unga inte riktigt har den respekt för internet och kanske lägger ut opassande saker försvinner knappast bara för att vi väljer att inte se. Som ett första steg har vi bestämt att diskutera vilken bild av sig själv som man vill förmedla till andra.
I måndags såg vi föreställningen Det tredje rummet, en fantastisk show om identitet. Där diskuteras frågeställningarna Vem är jag? Vem tror ni att jag är? Vem vill jag vara? med hjälp av musik, dans, monologer på ett helt suveränt sätt. En av övningarna som skickades med handlade just om Facebook och hur en profil kan se ut.
Så kul att läsa om hur du använder sociala medier med de äldre eleverna. jag jobbar mycket med IT som verktyg med de yngre och det är verkligen suveränt. I senaste 4-6 hade vi en bl a bokblogg där vi la boktips – flera hundra bra böcker blev det till slut och bibliotekarierna i kommunen gick dit för att se vad eleverna gillade…
Jag har inte så stor erfarenhet av skolan, mer än att jag själv gick där för över 10 år sedan. Därför har jag stor glädje av att läsa dina inlägg om saken. Snart (om 5 år ska min egen lilla kille börja och då kommer jag bli mer insatt och ännu mer engagerad.
Skolan är en otroligt viktig del i barns väg till vuxenlivet därför blir jag så glad att läsa hur du tänker som lärare. Det går nämligen helt i linje med mina egna tankar.
En av alla saker som är bra är att du verkar vara en lärare som fattar att tiderna förändras hela tiden och man måste själv hänga med. Att tex använda sig sv fb m.m. som ju är ungdomarnas hemmaplan tycker jag är HELT RÄTT.
En av mina gamla vänner har startat ”fröken matte” på youtube – också ett bra exempel på hur man tillsammans med eleverna hjälps åt för att uppnå bästa möjliga resultat.
Jag kommenterar sällan när det gäller skolan då jag som sagt är lite dåligt insatt. Men jag läser allt och lär mig jättemkt av dej.
Tack för att du bloggar!
Fröken matte, vilken kul idé!
Att jag använder datorer istället för papper är dessutom också av egoistiska skäl då jag har ett tillräckligt stökigt skrivbord på jobbet även utan elevernas arbeten.
Dina kommentarer värmer alltid Nina!
Jag var också på seminariet ”Elever online” men tyckte att de höll sig ganska långt från fokusfrågan. Tror antagligen att det hade varit bättre om det bara var Lisa och Peter som satt i panelen. Tror dock hennes bok, elever online, är intressant. Jag har läst Bloggen möter undervisningen och tyckte mycket om den. Eftersom mina elever har fått varsin dator håller vi nu på att starta upp en nyhetsblogg med idéer ur den boken. Det gäller att se möjligheterna, eller hur 🙂
Håller med om att det blev lite kort och att Lisa och Peter fick för lite utrymme. Ranelid är en fantastisk författare, men han var på lite fel plats.