Tänk om jag blev hundra

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson handlar om Allan Karlsson som definitivt är en imponerande man. Maken till pigg hundraåring får man leta efter. Jag kan definitivt tänka mig att bli hundra om jag får ha hans fysik och sinne. Trots detta började Allans liv inte så värst bra. Hans mor och far separerade, först handlade det om delade sovrum, men snart blev fadern mer och mer osynlig och drog därefter till Ryssland. Han dödades av revolutionärer och då föddes Allans skepsis mot kommunismen, för att vara skeptisk kom han att umgås med en väldans massa stora kommunister, men det är en senare historia. Allans mor dog bara två år senare.

Allan var springpojke på nitroglycerinfabriken och sprängämnen blev hans livs största passion. En stor smäll för mycket gjorde att han låstes in i fyra år. Men det är inte här historien börjar, utan många år senare. På Allans hundraårsdag. Dagen då han bestämmer sig för att rymma från hemmet där han bor för att slippa all uppståndelse som hundraårsdagen fört med sig, men kanske framför allt den hemska syster Alice.

Endast iklädd tofflor och med ömma knän tar han sig till busstationen, hoppar på bussen till Strängnäs och köper en biljett för sina 50 kronor som visar sig räcka till Byringe station. Allt hade säkert varit frid och fröjd om Allan inte hade snott med sig den väska han lovat att vakta, medan en yngling med Never again skrivet på skinnjackan, gick på toaletten.

Väl i Byringe träffar Allan fifflaren Julius som bor i det gamla stationshuset. Väskan som Allan tagit med sig visar sig innehålla en hemskans massa pengar och när ynglingen dyker upp för att kräva dem tillbaka kastar de två herrarna in honom i kylrummet där han fryser ihjäl. De tar sig ner på byn och mutar Benny, en gatuköksägare med hur många ”nästan examina” som helst att fungera som deras chaufför. En road-trip utöver det vanliga tar sin början och den är något av det mest absurda jag någonsin läst om. Till och med Paasilinnas självmordsfärd i buss verkar rätt normal i jämförelse.

Som om detta inte vore nog får vi parallellt följa Allans livshistoria och den är om möjligt ännu galnare. Han är rena Forrest Gump, en snäll och ibland lite väl naiv man som gärna vill hjälpa till. Att han sedan byter sida och dessutom bryter lagar hur som helst bryr han sig inte så mycket om. Behöver någon hjälp så hjälper han till. Svårare än så är det inte. Får han dessutom en slant, lite mat och självklart sprit för besväret gör han det mer än gärna. Som sprängämnesexpert träffar han både Franco, Stalin, Mao, Churchill, Truman och icke att förglömma Albert Einsteins korkade bror Herbert Einstein.

Vilken bok. Vilken sanslös bok. Det är så galet att jag ibland blir riktigt matt. Det är roligt, visst är det så, men det blir nästan för mycket ibland. Samtidigt kunde jag inte låta bli att fascineras av Allans historia och alla udda personer som figurerar i handlingen. Bäst blev det när jag bara lät mig svepas med i handlingen, utan att irritera mig på hur osannolikt allt var. Eller osannolikt förresten, det kanske är så att Allan Karlsson verkligen har påverkat 1900-tals historien så mycket som Jonasson påstår.  Jonas Jonasson har skrivit en härlig skröna och en riktigt bra första bok. Det verkar dessutom som om det är en uppföljare på gång?!