En av frågorna i del 2 av Bokbabbels enkät var Nämn ett fall där hypen förstörde din läsupplevelse och jag skulle vilja lägga till Nämn ett fall då hypen gjort att du inte ens läst en bok. Knausgårds Min Kamp är en sådan bok, eller sex sådana böcker snarare.
”Att ge ut en självbiografisk romansvit i sex delar kan verka magstarkt”, skrev Ola Larsmo i DN och eh ja, så kan det verka. Jag är därför väldigt skeptiskt till detta mastodontverk. Den hyllas till höger och vänster och jag tror mindre på bokens storhet efter varje hyllning. Antagligen är det barnsligt och/eller okunnigt, men jag skulle verkligen vilja förstå storheten.
Nu när DN startar bokcirkel är det just Min Kamp som valts till första bok. Annars tipsar Lotta Olsson om 15 andra. Av dem är jag sugen på att läsa Undantaget av Christian Jungersen.
”Min” bokcirkel heter Bokbruttorna och där läser vi väldigt varierande böcker. Vi har deckarfantasten, biografiälskaren, världslitteraturvurmaren, klassikerbruden, nyhetsnosaren och så några till som väl faller inom någon av grupperna. Det brukar bli en bra blandning hur som helst. Mest är det helt underbara människor som jag är väldigt glad att jag har i mitt liv trots att jag är allt för kass på att höra av mig.
Av de sju medlemmarna i vår bokcirkel skulle nog en, eller möjligen två kunna välja Min Kamp som månadens bok. I vår cirkel är det okej att komma med eller utan en läst bok i bakfickan. Ibland hade jag gärna diskutera boken mer, men det viktigaste är faktiskt att träffas. I vårt sociala vakuum finns det få tillfällen till spontana träffar och då fyller bokcirkeln en stor funktion. Om inte annat behövs tid att prata ut och dricka vin. Några har jag studerat med, en på gymnasiet och två på universitetet. Ett par har jag jobbat med och två andra har kommit in via vänner. Vi startade 2002 och då var medlemmarna inte riktigt desamma. Fyra fanns med från start, några har fallit bort och andra tillkommit.
I augusti varje år bokas träffar för hela läsåret (alla utom en är lärare och då blir det såklart läsåren vi går efter) och en ansvarig utses för varje träff. Den ansvarige bestämmer var vi ska vara, oftast på en restaurang, men ibland hemma hos någon och ansvarar dessutom för att välja en bok till nästa träff. Den här månaden har jag slarvat och inte läst boken, men jag kan inte gå på träffen och är nog ursäktad. Annars är just bokträffar det som har högst prioritet i kalendern.
Vi skulle skaffa oss en fin Book Club Journal också för att ytterligare lyxa till träffarna. Jag kanske ska köpa en i vilket fall, bara för att kunna klappa lite på den. Så fin, så fin!
Är du med i någon bokcirkel? Hur gör ni?
Åh, men Undantaget skulle du gilla. Helt säker!
Jag kommer nog läsa Min kamp (jag inbillar mig att vissa böcker antagligen är så bra att de bara kan hyllas och hyllas hela tiden). Men inte förrän den kommer i pocket, för jag har lite annat att läsa innan dess.
Och nej, jag är inte med i nån bokcirkel för bara själva tanken att nån annan ska bestämma vad jag ska läsa får mig att läsvägra.
Det funkar bra med en bokklubb som ursäkt för att träffas och dricka vin. Vi läser också, men är det en tråkig bok är det helt okej att hoppa. Det är nog en förutsättning för någon som är så barnslig som jag (och du?)
Dricka vin är jag bra på, det är sant. Men det kan jag göra utan ett fejkalibi av böcker 😉
(Jag kan dessutom läsa utan att dricka vin. Det är märkligt det där…)
Och dricka vin utan att läsa?
Vadå utan att läsa sa du?
Jag väntar med att läsa boken tills uppståndelsen har lagt sig och tills jag förhoppningsvis har glömt all information som jag ”råkade” höra om den.
Så skulle jag kunna göra också!
Jag blev inspirerad av detta inlägg och kring en del efterforskningar om bokcirklar och bokens framtid. Delar därför med mig av resultatet här http://www.fridanelhans.com/blogg/boken-och-dess-framtid/