Jag brukar ju plåga er med GP:s litteraturquiz och den här veckan handlar det om sorgliga böcker. Få av de nämnda hade jag läst och jag skrapade bara ihop 6 rätt.
Jag vill dock ta tillfället i akt att tipsa om bra, men sorgliga böcker som jag tycker att ni ska läsa.
Det händer ibland att jag gråter rejält av en bok, inte så ofta som till film eller en prisutdelning av något slag (os-medaljer till exempel, då gråter jag alltid en skvätt när jag tänker på hur fantastiskt glada de måste vara), men det händer.
När jag läste Fortfarande Alice av Lisa Genova hade jag till slut svårt att se texten för alla tårar. En riktigt gripande bok, som jag kanske tjatat lite väl mycket om, men den är så galet bra.
En liten tår rann ner för kinden i slutet av Elin Boardys Allt som återstår, där Emmas öde verkligen griper tag i mig. Av samma anledning gråter jag alltid i slutet av Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Jag skulle så gärna vilja att båda böckerna kunde ha slutat lyckligare.
Jag lipade nästan ihjäl mig då flickvännen dör i en dykolycka i One for my baby av Tony Parsons. Dessutom ville jag gärna förbjuda maken att dyka, men då han liksom slutat av sig själv (i brist på dyktillfällen) löste det sig utan tjat. Tur!
En riktigt varm, men sorglig bok är Innan jag dör av Jenny Downham, där det hela tiden står klart att huvudpersonen ska dö, men trots det vill i alla fall jag så gärna att det ska gå att undvika. I Someone like you av Sarah Dessen dör en av flickornas pojkvän precis i inledningen och även om jag inte gråter, blir jag väldigt berörd. Likadant är det med boken Broken Soup av Jenny Valentine, där huvudpersonens bror har dött i en drunkningsolycka.
Har du några sorgliga favoriter?
P.S.I love you tyckte jag var fin, fast jag gråter till nästan alla böcker numera – vare sig de är sorgliga eller inte.
PS I love you är definitivt en snyftare! Har försökt läsa mer av henne dock, men inte gillat det alls tyvärr.
Hej Linda
Jag kommenterar här alldeles för sällan nu för tiden, men jag läser. Fast jag läser via mobilen och där är det inte lika lätt och smidigt att kommentera. Det är tråkigt. Saknar kommentarskopplingen oss bloggare emellan.
Läste dina kloka kommentarer hos Rebecka. Det är så trist att du inte längre känner att du kan/vill skriva om de viktiga frågorna som verkligen berör, för du gör det så bra. Men jag förstår dig, fy f.n för att få de kommentarerna du och Rebecka fått.
Så fantastiskt bra att du är lärare – snacka om rätt person på rätt plats. Kram.
Hoppas att du har det okej trots anledningen till klädshoppingen!
Jag har det bra, begravningen kommer att bli en gråtfest utan dess like, men jag mår bra.
Jag tycker att det finns många sorgliga ungdomsböcker, I taket lyser stjärnorna, Sång till en fjäril, Hon går genom tavlan, ut ur bilden… Huvva. Jag tycker mycket om alla tre, men man gråter ju i timtal… Håller också med om att PS. I love you är en gråtfest, även om filmversionen förtog min känsla för boken.
I taket lyser stjärnorna grät jag av så jag nästan fick ångest, men det var lite personliga relationer till boken också. Annars är nog den sorgligaste bok jag läst Flickan från ovan – men samtidigt är den så otroligt bra…