Så himla svårt tema den här veckan i Lyrans trio. Jag undviker oftast obehagliga böcker, om man med det menar läskigt och har fått fundera ordentligt. Det blir alltså inte så mycket skräck, utan böcker som är obehagliga på andra sätt.
1. I Allt är bara bra, tack av Moa Herngren förälskar sig Lea i den karismatiske konstnären Michel, som visar sig vara allt annat än trevlig. Sättet han behandlar Lea på är verkligen vidrigt och jag hade svårt att läsa vidare.
2. Lena Sundström har prisats för boken Världens lyckligaste folk och idag kan hon vinna prisets Årets förnyare för filmen om SD Dom kallas rasister, då Stora Journalistpriset delas ut. När det handlar om både Dansk Folkeparti och SD måste jag säga att det inte sällan är så obehagligt att jag inte vill läsa vidare. Jag håller en tume för Sudström ikväll. Hon behövs verkligen.
3. Malin Persson Giolitos bok Bara ett barn är definitivt som ett knytnävsslag i magen. Vad sysslar vi med när barn får lov att fara så illa, trots att alla möjliga myndigheter är inblandade. Skrämmande!