Det jag älskar med riktigt bra lyrik är känslorna jag får av läsningen. En riktigt bra dikt gör att jag ryser (av vällust inte av avsky såklart). Ofta tar det ett tag innan en författare ger mig dessa rysningar och det händer dessutom sällan. Av Sara Hallström behövde jag läsa två dikter av Vi måste ha protein och sedan hände det. Jag blundade och bara njöt av det vackra språket och känslorna det väckte.
För mig handlar lyrik om känslor och inte om förståelse och tolkning. Det var därför jag startade Lyrikutmaningen. Inte mest för att en massa andra skulle läsa av och skriva om de författare jag valt (även om det också vore kul såklart) utan främst för att kanske locka någon att våga läsa en dikt eller två och kanske, kanske hitta en egen favorit. Att få känna den härliga känsla som en riktigt bra strof kan ge.
Jag tycker riktigt mycket om första delen Det här mörkret där det finns flera dikter som går rakt in i mig. Andra delen Bort talar inte lika mycket till mig, men även den innehåller några guldkorn.
Min kappsäck,
en stycke ved under kudden när jag vaknar och finner händerna
på samma punkt som igår,
hos tändstickorna i fickan.
En strof som förflyttar mig till ett vandrarhem i Sydney där jag delar rum med fem män, varav en min man, och febrilt försöker somna och samtidigt vakta mina tillhörigheter.
Kom innehåller dikter som alla börjar Det kom…
Min favorit är Det kom som en bön läst baklänges…
Jag ska inte gå igenom hela boken. Det är liksom inte poängen med en lyrikrecension att berätta vad alla dikter handlar om. Jag kan dessutom inte det. Jag vet dock att jag kommer att läsa mer av Sara Hallström. Hennes dikter talar till mig och jag tycker om dem.
Originalinlägget publicerades av Lilla O 2009-11-18
Jag är glad att jag går igenom mina gamla lyrikinlägg så att jag påminns om hur fantastiskt det är att läsa bra lyrik. Lyrikutmaningen somnade av och jag har läst väldigt lite poesi de senaste månaderna. Dags att gå till biblioteket och låna en hög böcker kanske?
Ja! gå och låna poesi vetjag! sedan jag startade min poesiutmaning under tidighöst förra året så har jag ändå varit dålig på att läsa poesi. tills de senaste månaderna när jag har varvat romanläsningen med massor av poesi.tror jag lånade typ femton diktsamlingar, det är riktigt inspirerande att ha massa olika blädderalternativ!
Jag är en riktig periodare, men nu var det länge sedan jag riktigt grottade ner mig i poesi. Helt klart hög tid!