Jag tycker verkligen om Erlend Loe. Han har en absurd humor som tilltalar mig väldigt mycket och jag brukar fnissa mig igenom hans böcker. Nya boken Stilla dagar i Mixing Part börjar verkligen lovande, med helt galna engelska brev som översatts från tyska till engelska med översättningsprogram typ google translate.Dessutom går det inte annat än att älska omslaget.
Huvudpersonen är dessutom totalt galen, precis som huvudpersonerna brukar vara i Erlend Loes böcker om än lite svår att tycka om. Han heter Bror Teleman och är dramatiker. Han älskar Nigella Lawson, men inte Tyskland. Hans fru Nina älskar dock Tyskland över allt annat och det är därför som de hamnat i Mixing Parts, eller Garmisch-Partenkirchen som de flesta kallar orten, på semester.
Upplägget är med andra ord bra, men det blir liksom inte så mycket av det. Större delen av boken består av dialoger mellan Bror och Nina och visst är det kul ibland, men mest blir det tröttsamt. Jag har tyvärr till och med svårt att hålla intresset uppe.
Vill du läsa något bra av Erlend Loe tycker jag istället att du ska ge på Naiv.Super, Expedition L eller Doppler, som alla tre är galet roliga.
Jag håller med dig. Erlend Loe har alltid varit en stor favorit, men jag har blivit riktigt besviken på både Gör vad du vill och den här senaste. Urtrist! Undrar hur nästa bok blir.
Har inte ens läst Gör vad du vill och blir inte mer sugen nu. Vi får hoppas på nästa bok!!!
Som sagt, det där med humor är svårt. Jag tyckte ju att den var hysteriskt kul, men jag ska absolut läsa Doppler!