Jag absolut älskade Sara Hallströms debut Vi måste ha protein som jag läste i höstas. Den nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2004 och för bok nummer två Rötter smälter fick hon Mare Kandre stipendiet.
Det är Rötter smälter som jag läst, flera gånger faktiskt, under flera månader. En intensiv diktsamling som nästan får mig att tappa andan. Tempot är snabbt, pauserna få, det finns inga mellanrum att vila i. Även nu talar Hallström till mig, men väcker inte samma starka känsla som hon gjorde i debuten. Däremot är det här en mer helhetlig och genomarbetad bok på många sätt, men det blir nästan för kompakt ibland. Svårläst och krävande, men jag blir också någonstans imponerad av den säkerhet och tydlighet som genomsyrar texten.
I april ger Norstedts ut Sara Hallströms tredje bok Torg, korg, eko och den vill jag helt klart läsa trots att Rötter smälter inte tog mig med storm. Sara Hallström är en begåvad och spännande författare som förtjänar all uppmärksamhet hon kan få.
Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-03-02