En nyårsafton träffas fyra trasiga figurer på Topper’s Houses tak i London. De är alla där av samma anledning -att ta sitt liv. Istället för att hoppa hittar de en annorlunda gemenskap medan de delar en pizza. De fortsätter att träffas och långsamt, långsamt börjar vi förstå varför de inte såg någon annan utväg än att hoppa från skyskrapans tak den där nyårsnatten.
A long way down av Nick Hornby är en riktigt bra bok som är vansinnigt rolig och väldigt hemsk på samma gång. I den får vi träffa B-kändisen Martin som på ytan har allt, eller i alla fall hade allt, Maureen som offrar allt för sin handikappade son Matty, men som inte orkar mer, JJ, den coola amerikanen och Jess, en ung tjej med rejäla familjeproblem.
Martin hittar en artikeln där det står att det behövs ungefär 90 dagar för någon som vill ta livet av sig att hitta tillbaka till livet och de fyra lovar varandra att ge livet en chans precis så länge. Vill de fortfarande dö när de 90 dagarna har gått är det fritt fram, men tills dess ska de stötta varandra.
Jag älskar sättet som Hornby blandar skämt och allvar. Han låter oss verkligen lära känna självmordskandidaterna och självklart vill ingen av förlora dem. Det här är en av mina absoluta favoritböcker av honom och näst efter High Fidelity det bästa han skrivit. Precis som High Fidelity ska A long way down bli film. Johnny Depp har köpt rättigheterna och jag kan tänka mig att han skulle passa bra som JJ.
Jag ser gärna filmen, men frågan är om jag inte ska läsa boken en gång till först.
Gott nytt år på er alla och håll er borta från hustaken!
Bra tips på en ny bok! Liknar lite Arto Paasilinnas Kollektivt självmord, som jag gillade väldigt mycket. Nu ska jag sätta upp A long way down på önskelistan.
Det här är verkligen en helt fantastisk bok, och jag kan tänka mig att den skulle göra sig väldigt bra som film. Vad spännande att Johhny Depp av alla har köpt rättigheterna. Jag är lite kär i honom nämligen.