Nu menar jag inte att jag läste Den hemliga historien av Donna Tartt bara för att kunna pricka av den från någon lista, men visst är det en bok som man ”ska” ha läst?!
Huvudpersonen Richard Papen börjar på ett universitet han egentligen inte har råd med bara för att broschyren är fin. Hans föräldrar jublar knappast och varje lov är en kamp för överlevnad. På universitetet lyckas han tjata sig in i den kurs i grekiska som den beryktade professorn Julian Morrow ansvarar för. En kurs som bara få, väl utvalda studenter för delta i. Villkoret är att hoppa av alla andra kurser och bara studera i professor Morrows lilla, exklusiva studiegrupp. Fyra pojkar och en flicka, som lever i en egen värld.
Den hyperintelligente, men inte så socialt begåvade HenryWinter är gruppens informelle ledare. Han är också den som verkar sitta på mest pengar och dessutom den som står Julian närmast. I gruppen finns också tvillingarna Camilla och Charles Macaulay, den rödhårige och intelligente Francis Abernathy och slutligen Bunny Corcoran, manipulerande, bufflig och till slut för girig för sitt eget bästa. Att han ska dö vet vi redan efter några sidor, men vi vet varken hur eller varför. På väg mot sammanbrott följer vi gruppens frenetiska jakt på lycka och gemenskap som innehåller både alkohol, droger och grekisk grammatik.
På många sätt är det som att läsa en film. Tartts målande språk gör att jag läser i bilder. Alla personer och miljöer blir väldigt tydliga och levande. Jag gillar också stämningen i Den hemliga historien, den smygande, suggestiva och obehagliga känslan som gör att jag har svårt att släppa bokens personer mellan lässtunderna. De biter sig fast och jag vill verkligen veta hur det går för dem. Att det kommer att gå mer eller mindre åt helvete står klart ganska tidigt, men vägen dit är både krokig och böljande. Det är ingen actionfylld thriller, snarare en långsam historia med spänningsinslag. För spännande är det, trots att det är personerna och deras tankar och agerande som är bokens största behållning.
Är det en bok värd att läsa? Det tycker jag absolut. Har den gjort sig förtjänt av epitetet ”modern klassiker”? Definitivt. Kommer jag att läsa mer av Donna Tartt? Utan tvekan.
Originalet publicerades av Lilla O 2010-07-06
Det här är en recension jag vill ha i den nya bloggen för att kunna länka vid behov.
Jag har också läst boken för flera år sen.
Läs Den lilla vännen, den är ännu bättre…..
Will do! Kanske något att önska sig i julklapp.
har faktiskt läst ”Den lille vännen” men inte den där klassikern, däremot många av de böcker som Bokhore-Helena utropar att liknar denna bok (och dem har jag gillat). Så kanske det vore dags nu… 😛
En av mina favoriter. Och den har en av de bästa inledningsmeningarna EVER. ”Snön smälte uppe i bergen och Bunny hade varit död i flera veckor innan vi började inse vilken allvarlig situation vi befann oss i.”
Briljant.