Nu har jag helt klart kommit på varför jag bloggar. Det är den enda lugna stunden på dagen och jag behöver den. Det är helt underbart att semestra med barnen, men de håller verkligen inte tyst en sekund. Oavbrutet babbel om allt de ser och allt de tänker på. Underbart, men samtidigt lite skavsårsframkallande. Därav detta inlägg. Jag njuter av tystnaden och funderar kring böcker. Nästan som meditation. Boknördsmeditation.
I avdelningen bokspan kan jag konstatera att många läser svenska deckare. Det gäller båda svenskar, norrmän och danskar. Mest populär hittills verkar Mari Jungstedt vara. Flera har läst Den döende dandyn och I denna ljuva sommartid har jag sett i både dansk och svensk version.
När jag läste titeln började jag sjunga lite för mig själv och tänkte sedan på titlar som också är textrader. Åka Edwardson har skrivit en bok som direkt fortsätter på Jungstedts, Gå ut min själ om den polis som föregick Winter, Jonathan Wide som bodde på Såggatan, min gamla gata i Majorna. Många av Edwardsons titlar kommer från låtar, Till allt som varit dött, Låt det aldrig ta slut och Himlen är en plats på jorden, som visserligen är översatt från engelskan.
Fler musiktitlar? Vilka är dina favoriter?
Ja John Ajvide Lindqvists musikreferenser är ju rätt bra. Och man kan väl tänkas skriva ett helt inlägg om beatelsreferenser? =)
Inga som jag kommer då direkt, men i avdelningen referenser i titlar läste jag precis ”Döden på en blek häst”, som är taget av ett namn på en tavla, ”Death on a pale horse” av Turner. Tavlan figurerar i boken också och huvudpersonen fick ett väldigt stort intryck av den. När jag blev nyfiken och googlade den förstod jag verkligen varför. Referenser är alltid roligt i läsningen!
Underbar titel på inlägget!
Vet du vad – vi måste verkligen ha bott så gott som grannar i flera år i Göteborg. Det var jag som alltid gick runt på gatorna och läste, kommer du ihåg mig?
Såggatan? Där låg min första lilla etta. Nummer 40 tror jag?! Däremot var jag nog för uppslukad av en bok själv för att märka dig. 😉
Jag bodde på en tvärgata till Såggatan i flera år. Blir nostalgisk bara jag tänker på min fina tvåa med slipade brädgolv.