Neurotisk villaägare sabbar allt

Hans Koppel heter egentligen något helt annat. Han mår bättre än sin huvudperson.”

Så står det på baksidan av Vi i villa av pseudonymen Hans Koppel. Och jag hoppas verkligen att Koppel mår bättre än Anders i boken, för han är något av det eländigaste jag upplevt. Han snurrar till det så fruktansvärt för sig själv att jag har svårt att läsa vidare. Maken till pinsam och neurotisk människa får man leta efter i litteraturen.

Konstigt nog tycker jag inte illa om Anders. Han är definitivt ingen ond människa. Bara lite mer gränslös än andra. Inte konstigt kanske att han blir frustrerad av sitt liv i den perfekta villaförorten där han bor med sin numera ganska främmande fru och en ganska ensam och utsatt dotter. Han umgås med innebandygrabbarna som han egentligen inte har något gemensamt med och känner sig ofta både utanför och förbannad. Mest förbannad är han på Martin, glidargrannen som gärna vill visa sina pengar för alla. Inte ens en älskarinna kan muntra upp honom nämnvärt.

Vi i villa är en ganska bra bok. Det är ett kort nedslag i en typisk villaförort och som samhällsbetraktelse är den ganska kul. Så väldigt mycket djup finns det dock inte. Kanske är det inte heller Koppels avsikt. Jag gillar språket, som är väldigt poetiskt. Jag tycker också om hur totalt omvälvande information levereras i en bisats, vilket gör att det till synes nedtonade blixtrar till på ett överraskande och snyggt sätt.

Det är lite Erlend Loe över Hans Koppel. Skruvat och galet, men på ett mycket stillsamt sätt. Väldigt ofta är Koppel hysteriskt rolig utan att han tycks vara medveten om det. Jag gillar den underfundiga humorn och torrheten. Det är korthugget och ibland lite svårforcerat vilket till stor del beror på att texten är skriven i du-form , men jag har definitivt fått smak på Hans Koppel trots allt. Medicinen nästa alltså.

En fråga återstår. Vem är Hans Koppel? En man skulle jag tro, med tanke på det korthuggna språket (totalt fördomsfullt jag vet). Någon med en poetisk ådra och en rejäl känsla för språket då ordval och melodi är avgörande. Hans Koppel är definitivt någon med fingertoppskänsla och kontrollbehov, men också en ganska galen och flippad person. Så käre Hans, nu har du blivit beskriven. Vem är du?

Björn Wiman på Expressen gissa på paret Bengt Ohlsson och Helena von Zweigbergk, men språkligt känner jag inte igen dem. På Bokhora säger sig en läsare vara säker på att det är Petter Lidbeck och den gissningen kan jag köpa. Det korthuggna stämmer, men jag skulle ändå tippa på en poet som sagt. Efter en snurr på W & W:s hemsida är mina förslag Lucas Moodysson, Bob Hansson och Lina Ekdahl. (förutsatt att pseudonymen och författaren är på samma förlag). En lite roligare gissning är Johannes Anyuru, eller varför inte Daniel Boyacioglu. Poetspåret tror jag på i alla fall som ni säkert förstått.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-05-27

Nu vet vi att läsaren på Bokhora hade rätt, det är Petter Lidbeck som är Hans Koppel. Detta avslöjades i samband med att hans tredje bok under pseudonym släpptes. Jag har den i hyllan och skäms lite över att jag inte fått tummen ur att läsa den. Det är rätt kul att läsa igenom gamla inlägg där jag är helt säker på att jag ska läsa fler böcker av diverse författare och sedan verkar glömma av det lika fort. Jag kommer ärligt talat inte ihåg någonting av Vi i villa, knappt ens när jag nu läser mina tankar om den, men just då när jag läste den tyckte jag om den.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen