Titeltankar

Vet ni vilka titlar jag gillar bäst? De vars förklaring fyndigt avslöjas i boken som Igelkottens elegans till exempel som syftar på huvudpersonens beteende eller Kafka på stranden som är en låt som en av bokens huvudpersoner hade en monsterhit med. Vinteräpplen har också en trevlig förklaring och anledningen till att Oscar Wao kallas just så är charmig. Norweigan Wood är en låt som får huvudpersonen att minnas sitt livs kärlekar och Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött visar sig vara en diktstrof. Även Bodil Malmsten använder diktstrofer som titlar till sina loggböcker och min favorit är Kom och hälsa på mig om tusen år som finns att köpa för 19 kronor på bokrean. Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig är också en favorit.

Tråkigast är egentligen de konstaterande titlarna som Den amerikanska flickan. Medan en på ytan lika konstaterande kan visa sig vara väldigt tänkvärd som Den utstötte som faktiskt kan vara väldigt många personer i boken.

Gränsen är fin mellan de övertydliga som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och de poetiska Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket.

Poetiska och vackra är  Decembergatans hungriga andar och Människoätande människor i Märsta där den förstnämnda dessutom har en fyndig förklaring.

När det gäller klassiker är det svårt att slå Mina drömmars stad och Den allvarsamma leken, medan Doktor Glas, Madame Bovary och egentligen alla titlar som består av ett namn, undantaget möjligen Anna Karenina, är rätt tråkiga.

Vilka titlar tycker du om?

9 reaktioner på ”Titeltankar”

  1. Tittade mig omkring i mitt arbetsrum och den titel som dröjde sig kvar i mitt svep var: Konturer av den dag som nalkas (Miano) som är en typ av titel som jag ofta fastnar för. Poetisk, dubbeltydig och avslöjar något om innehållet men inte alls allt.

  2. Du lyckades pricka in flera av mina favorittitlar! 🙂 Kom och hälsa på mig om tusen år är min största favorit. 🙂

  3. Jag tycker om korta titlar: Hetta, Sömntuta, Blindspel, Janusstenen och så vidare.

    En stor anledning att jag faller för korta titlar är att jag då har en chans att komma ihåg dem trots mitt extremt dåliga namnminne 🙂

    1. Då har du valt rätt genre också. Det finns få långa, målande deckartitlar. Jag har svårt att komma ihåg allt för korta titlar faktiskt, det behövs några ord för att de ska fastna, men titlar i Alex Schulmanklass kanske är lite onödigt långa.

  4. Det finns många fantastiska titlar, men visst heter väl Lidbos bok Decembergatans hungriga andar, inte vargar?

  5. Jag gillar engelska titlar. Alltså på riktigt. Jag vet att det blir väldigt många då, men det blir ju också väldigt många jag INTE gillar. På nåt sätt gillar jag The road bättre än Vägen. Konstigt, visst?

Kommentarer är stängda.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen