I havet finns så många stora fiskar av Sara Lövestam är hennes andra bok, men den första jag läser. Med debuten Udda vann hon Bok-SM och på pappret verkar det inte finnas så många likheter mellan hennes två böcker. Möjligen att de båda verkar handla om udda personer. Mest udda, på ett positivt sätt, är Iakttagaren som sitter i sin lägenhet och tittar på världen utanför. Iakttagaren tittar på förskolan nedanför där Malte rumlar runt tillsammans med den mycket lugnare Kalle. Samtidigt går tankarna till kompisen Cecilia som brukade hämtas på förskolan av ett äldre par. Mannen utnyttjade henne sexuellt och förstörde hennes liv. I vilket fall som helst blir Iakttagaren definitivt bekymrad när hon ser hur en man börjar komma oftare för att hämta en av pojkarna på förskolan. Varningsklockorna ringer högt i lägenheten och snart måste Iakttagaren se till att varna pojken.
Mejllistan Love a little, där det går att läsa om hur vuxna har förhållanden med barn som de kallar älskare och älskarinnor, hittas av en slup av tonåringen Nozat. Han är också praktikant på förskolan och lär då känna Malte. Malte har ett ganska trassligt hemförhållande. Hans mamma dricker mycket och sover bort en stor del av sitt liv. Styvpappan Ove är mest arg och Malte tycker inte om honom. Föst blir han ganska glad när Roger börjar komma fram till honom vid förskolans grind för att prata. Mamma verkar också tycka om Roger och blir väldigt tacksam när han erbjuder sig att hämta Malte ibland. Han kan till och med få sova över.
Att en så trasig kille som Malte bara ses som ett problem och inte får den struktur och stöttning som han är värd gör mig ledsen. Den lille nöjde killen Kalle, som alltid är snäll trots att Malte ibland bufflar sig, blir på många sätt bokens hjälte. Han ser det goda i Malte och vågar närma sig honom. Det blir då så tydligt att det Malte behöver är någon som tycker om honom och inte på det sättet Roger gör.
Det är många trådar i den här historien och jag tycker nästan att det är för splittrat. Jag gillar verkligen berättelsen om Iakttagaren, men egentligen är det en historia som lätt skulle kunna blivit en egen bok. Alternativet att Nozat inte varit den som hittat listan utan Iakttagaren, hade också funkat, men som historien är uppbyggd nu tycker jag att den är onödigt spretig. Därmed inte sagt att I havet finns så många stora fiskar inte skulle vara läsvärd, för det är den verkligen. Ämnet är angeläget och viktigt. Hur någon som Roger ens kan nästla sig in i ett barns liv och blir accepterade av både föräldrar och kanske ännu värre förskolepersonal är skrämmande.
Hmm… berättar du inte precis hela boken nu? Jag har kommit halvvägs och det känns som att du avslöjar allt som jag sitter och är spänd på aatt få reda på (i boken, vad hände med cecilia, vem är ond och vem är god, vem är iaktagaren, kommer iaktagaren att komma ut ur lägenheten…). Ett tips är att inte skriva så mycket mer om handlingen än hur boken börjar och inte avslöja allting! fast i övrigt tycker jag att det var en bra och intressant recension,delen där du berättar vad du tyckte om boken.
Ungefär halva boken, men kanske ska sätta en spoilervarning…
Det är nog en bra idé! Så ingen annan får sin överraskning ”för tidigt”…
Ser å andra sidan inte hur jag svarat på dina funderingar. Ett tips är att inte läsa recensioner när man är mitt i en bok.
Jag tyckte också det var lite splittrat, men historierna i sig va riktigt bra.
Har också precis läst ”I havet finns så många stora fiskar”. En ruskig historia där det värsta är att det skulle kunna vara sant. Jag blev betryckt när jag tänkte på hur lätt en manipulerande vuxen kan utnyttja ett litet barn. I verkligheten finns nog ingen iakttagare eller Nozat som kommer till räddning. Alla som jobbar med barn borde läsa boken.
Håller med, det är riktigt skrämmande! Vuxna har och får makt just för att de är vuxna och skulle lätt kunna lura personal.