Om yta och innehåll

I januari läste jag Den glömda trädgården, som var den första boken jag läste av Kate Morton. Det var en välskriven bok, med vissa romantiska inslag, men främst en bra roman med flera historier som vävdes samman på ett skickligt sätt. Omslaget signalerade dock att boken var mer lättviktig och mindre välskriven.

Nu kommer en ny bok av Kate Morton på svenska. Den heter I det förflutna och ges ut av Forum Bokförlag. Jag förväntar mig ännu en välskriven roman med visst historiskt inslag, men omslaget signalerar något helt annat.

Jag visade det för en kollega och frågade henne vad hon trodde att I det förflutna var för slags bok och hon svarade, utan att tveka ska tilläggas, ”riktigt dålig harlequin”. Vill hon läsa den? Knappast. Kommer den som förväntar sig harlequinromantik att uppskatta Kate Morton? Kanske, men det är långt ifrån säkert då omslaget signalerar något annat än det innehåll jag förväntar mig av den kvalitetsförfattare Morton trots allt är.

Kanske var det så att omslaget såg likadant ut i original tänkte jag och klickade in på adlibris, men så var det inte alls. Hur kommer det sig att den svenska upplagan fått ett så sliskigt omslag? Vilken publik hoppas förlaget nå med boken? Beskriver omslaget verkligen bokens innehåll? Har Kate Morton godkänt det?

11 reaktioner på ”Om yta och innehåll”

  1. Hej! Jag kan inte annat än att hålla med dig. Det är samma sak med hennes tidigare böcker The house at Riverton/Dimmornas lek och The forgotten garden/Den glömda trädgården. Original-omslagen är mycket bättre än de svenska. Själv läste jag The forgotten garden först, en bok som blev mycket uppskattad av mig. Efter det sökte jag efter fler böcker av Morton, och hittade då en bok på svenska som hette Dimmornas lek. När jag såg omslaget och titeln så förstod jag först inte att det var The house at Riverton som jag då redan hade beställt från en engelsk bokshop. Jag förstår inte varför omslag och titlar ska var så annorlunda i den svenska utgivningen. Jag har märkt samma sak när det gäller andra böcker av mina favoritförfattare

  2. Den svenska utgåvan påminner mycket om Nora Roberts senaste bokomslag. Typsnittet på titeln är ungefär detsamma och även bilden med kvinnan i förgrunden ger den associationen. Hennes läsare är ju en stor och köpstark målgrupp som kanske fler vill nå?!

    1. Har aldrig läst Nora Roberts faktiskt. Har fått för mig att det är rätt kass litteratur, men det kanske bara är kassa omslag där också?!

  3. Jag håller med om skillnaden i omslag, den svenska varianten skulle jag med svår skam ta upp och läsa på tunnelbanan.

    Däremot vet jag inte riktigt om jag håller med om att Morton verkligen är kvalitetsförfattare. Jag tyckte nog inte att ”Den glömda trädgården” var så väldigt välskriven.

    1. Jag tyckte om Den glömda trädgården. Inget jättedjup, men bra mycket bättre än omslaget lovade. Hade aldrig läst utan tips från andra bokbloggare. Inte heller läst den offentligt…

  4. Jag håller med, det är ett totalt mysterium. Och som nämndes ovan så är House at Riverton/Dimmornas lek ännu värre, jag höll på att inte låna hem den från biblioteket för att den var så mycket Harlequin i både omslag och titel. Tack och lov överkom jag min egen ytlighet och förlagets märkliga idéer 😉 Det är väldigt konstigt att de gör det igen och att omslaget inte har någon koppling alls till (det dessutom väldigt fina) originalomslaget.

  5. Åh, jag ahr fortfarande den engelska oläst i hyllan… men den vågar jag ju ta medi knät på bussen.=) Det är sällan författare godkänner omslagen utomlands, men morton kanske är stor nog? Jag tycker inte det är SÅ förfärligt även om jag inte hade tittat två gånger på boken om jag sett den i bokhandeln och inte visste vad det var.

Kommentarer är stängda.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen