Måste bara påpeka en liten, liten sak. Länkningar och många läsare i all ära, men det är kommentarerna som är det roligaste. Och då inte bara ”vadbraduärkommentarer” utan mest av allt kommentarer som kan generera en diskussion. Vi diskuterar för lite tycker jag.
Mina frågor från förra inlägget kvarstår. Finns det bloggar som du tycker är finare än andra? Har man en finare blogg om man inte recenserar böcker man fått från ett förlag? Hur tänker du?
Om du med finare verkligen menar finare, bättre o s v finns det så klart det. Om du med finare menar sådana som gör sig märkvärdiga finns det nog det också, även om jag inte direkt kan komma på någon. Och nej, jag tycker inte att man är ”finare” för att man tackar nej till recex. Jag har svårt att tro att så värst många bokbloggare skulle skriva positivt om ”dåliga” böcker bara för att de fått dem. En sådan bloggare skulle snabbt förlora sina besökare. Däremot blir det ibland pinsamt när många bloggare samtidigt recenserar en bok alla fått som recex. Fast sist det hände fick boken ett tämligen svalt bemötande (Frågesportboken På Spåret).
Ibland är det väldigt många recensioner om samma bok, antingen det är recensionsdag eller som med Fågeln vrider upp världen att den är aktuell av annan anledning. På spåret tackade jag ja till, men fick aldrig. Nästan skönt. Därför är jag väldigt försiktig att tacka ja till recensionsfrågor, då det ofta betyder att bloggvärlden kommer att svämma över av inlägg. Ser inte det som ett problem egentligen, att recensera första dagen är vanligt även i dagspress och kan tvärtom signalera att bokbloggar är att räkna med. Det finns alltid två sidor av saken.
Tycker inte att någon anser sig vara finare, men när debatten snuddar vid kvalitetsfrågan känns det lite onödigt. Det är folks hobby för katten, skit i att läsa bloggar du inte gillar bara. As simple as that. Och visst finns det bloggar jag valt att inte följa då innehållet inte intresserar mig.
Jag håller med Lyran. Och jag tycker som du Linda, att kommentera är jätteviktigt. Och att det är kul med diskussion. Ja, det är halva nöjet faktiskt 🙂
Visst är det. Att få nörda loss totalt!
Så där lagom opartiskt säger jag att jag inte tycker att någon är finare än någon annan. Det fina i allas bloggar är ju att vi alla är olika och tycker olika (inte alla gånger så klart) om de böcker vi läser. Det där med rec.ex har jag ingen erfarenhet av, men jag hade nog hoppat upp och ner som en tok om jag hade fått ett ex, utan att känna att jag borde skämmas.
Jag har aldrig tänkt i termer som ”finare” och ”inte så fin” om bokbloggar. Däremot har jag tänkt ”bra” och ”inte så himla bra” om bokbloggar, och det är jag knappast ensam om. I min värld blir det ”bra” om en blogg som skriver personligt och inte kopierar baksidestexter. En blogg som kan vara seriös och tramsig om vartannat. En variationsrik blogg blir också ”bra”.
Rec.ex. eller inte, det har inget med saken att göra.
Håller med! Variation och personlighet är det viktigaste.
Jag fattar inte riktigt frågan. Som jag har förstått debatten så har Karin på ”En bokcirkel för alla” först skrivit att poängen med att få gratisböcker är att både bokförlagen och bloggarna ska tjäna på utbytet. Magnus på A Fraction of the Web ifrågasätter starkt detta och menar att man som skribent kan påverkas av ett sådant utbyte och att en skribent hotar sitt eget oberoende eller kredd i en sådan relation. Om en bloggs bevakning byggs upp av recex så är man farligt ute, och jag kan inte annat än hålla med (större förlag gynnas, mindre missgynnas, man är snällare i sina recensioner, osv).
Bland annat Lyran erkänner att hon ger böcker som hon har fått gratis mer utrymme.
Det var det som A Fraction of the Web försöker diskutera. Din reaktion till denna debatt är däremot att säga att vissa bloggar anser sig vara ”finare” för att de inte tar emot recensionsexemplar från förlagen. ”Det luktar lite elitism i debatten” skrev du i ditt förra inlägg och du frågar nu igen om vissa bloggar är finare än andra. Är det rimligt? Varför flytta fokus bort från den egentliga diskussionen?
Jag tyckte att diskussionen började bra, men slutade någonstans med att det är dumt att ta emot recensionsexemplar då man då blir köpt och inte är en bra bloggare. Huruvida recensionsböcker recenseras på annorlunda sätt har diskuterats hur många varv som helst och jag blir lite trött på att det fortfarande tydligen är fult att recensera böcker man fått.
Jag svängde lite från ämnet vilket jag ofta gör, associationsknäpp som jag är.
Mitt korta svar, recensionsexemplar har diskuterats klart. Många gånger. Det var när debatten gick från länkningar till recensioner som jag tröttnade.
Du har tröttnat på diskussionen men de som fortsätter att diskutera detta, då det är en ständigt relevant fråga för alla sorters journalism (för amatörer som för proffs), är förmer, är det så vi ska tolka detta inlägg?
Du ska tolka det som att det absolut kan debatteras.
Jag tycker de ”finaste” (bästa) bloggarna är de personliga som inte bryr sig ett dugg om bokindustrin. De som skrivs bara för att bloggaren vill uttrycka vad hon/han känner. Jag får nog av konsumtionshetsen och synashetsen och populärasthetsen överallt ändå. Sen spelar det ingen roll om det recenseras rec.ex eller biblioteksböcker eller Pixiböcker, bara det verkligen betyder något för bloggaren.
Pixiböcker hade varit intressant. Tror att jag kan den om Elefanten Peter utantill fortfarande.
Jag började skriva här, men det blev lite längre än jag tänkt. Det blev i stället ett inlägg hos mig. Det är jag som har den finaste bloggen av alla, förresten. Så slipper ni diskutera den saken.
http://ombockersomjaghunnitlasa.blogspot.com/2011/03/synas-och-finas.html
Om det nu inte vore så att din vipslördag vore avslutad, så hade du kunnat kamma hem lite smicker där! 😉
Du är inte dum du (poängräkning pågår fortfarande, och det har du väl begripit 😀 )
Visst, under närmast olidlig press erkände jag att jag skriver ”ordentliga” recensioner på böcker jag fått för att recensera, medan jag när det gäller andra böcker ibland skriver mycket, ibland litet. Mest skriver jag om det som känns angeläget att skriva om.
En vanlig missuppfattning tycks dessutom vara att man gynnar de stora genom att ta emot recex, men de är ofta minst generösa med böcker (de har naturligtvis andra kanaler att nå ut). Jag får mestadels böcker från små till mellansmå förlag, vars litteratur mer sällan recenseras av de stora tidningarna.
Ar det inte upp till var och en hur man valjer att ta emot recensionsex?
Sjalv blir jag glad for att fa en bok gratis, men mest for att den kanske innehaller nagot spannande, men sedan om den inte gor det sa spelar det ingen roll om den ar gratis eller inte – tycker jag inte om den sa skriver jag det. Sedan funderar jag alltid igenom om jag vill ha en bok eller inte nar jag far en forfragan och tackar enbart ja om jag tror det. Ergo, det sker redan ett forsta urval vilket gor att jag hojer mina odds for att gilla den redan innan den ar pa vag hem till mig. Gor det mig till en samre bokbloggare?
Alltså, jag läser inte så jättemånga renodlade bokbloggar just för att det känns mycket som same same – samma nya svenskspråkiga böcker osv. Kanske beror det på recex, kanske är det bara en kulturgrej. Jag gillar din och typ någon annan, men annars är jag ganska bla mot hela iden. En blogg jag däremot gillar är The Mighty Penis (http://themightypenis.blogspot.com/ och nu fastnar jag kanske i spamfiltret men det är alltså en ordlek, som skriver om litteratur på inte riktigt samma sätt. Men det är ju inte riktigt samma sak.
Det är väl egentligen det som är risken med massrecenserandet, att läsarna tycker att det blir tråkigt. Det är egentligen bästa skälet att inte recensera för mycket nytt just på recensionsdagarna.
Fin- eller fulbloggar? Jag tänker ”bra” eller ”mindre bra” – och dom som jag tycker är mindre bra låter jag bli att läsa. En bra bokbloggare för mig är någon som skriver så att jag fastnar och vill läsa vidare eller vill läsa fler inlägg. Någon som får mig att bli intresserad av en bok som jag inte upptäckt annars. Mängden ord i inlägget är inte viktigt, jag kan tvärtom bli trött av alltför långrandiga texter. Men så tillhör jag ju dom som skriver kort (och kanske ointressant i mångas ögon) själv. Jag skriver för mitt eget minnes skull, vill någon annan läsa – fine. Att man skulle vara mindre ”fin” för att man får recensionsex. och skriver om dom låter helt absurt.