Det har diskuterats meningen med bokbloggar det senaste. Karin började med att uppmana oss att länka mer och därmed sprida tankarna kring böckerna vi läser mer. Detta skulle ge oss fler läsare och mer inflytande, vilket är bra både för oss och förlagen.
Diskussionen i kommentarsfältet gick varm och många skrev att de endast bloggar för sitt eget nöjes skull och inte tänkte varken på förlagen eller gratisböckerna. Länka? Absolut, men inte för länkandets skull utan för att någon annan faktiskt skrivit något bra.
Flera kontrade och Bokmania skrev om bokbloggars inflytande och uppmanar till ökad länkning då syftet med bokbloggar är att verka läsfrämjande.
Vixxtoria tycker som jag att det är kul om människor utanför bokbloggosfären kommer i kontakt med bokbloggar. Inte heller jag har dock någon speciellt ädelmodig syn på mitt bloggande. Möjligen kan ett kall vara att sprida lyriken mer, men det går i perioder.
Magnus på a fraction of the web menar att han anar en inställsamhet bland bokbloggare som blir så glada över recensionsexemplar att de hyllar böckerna av bara farten.
Är det finare att tacka nej till recensionsexemplar? Är det finare att skriva om böcker från små förlag? Är det finare att skriva om böcker som få läser? Det luktar lite elitism i debatten och det gör mig rätt irriterad. Räcker det inte att socialdemokraterna har sitt rosornas krig, måste vi börja bjäbba också?
Ja, vi ska definitivt länka till bra inlägg. Ja, vi ska absolut bredda läsningen och inte bara recensera böcker från förlagsjättar. Men vi ska inte glömma att bloggandet faktiskt inte är ett jobb eller ens ett kall.
Jag läser mycket. En hel del recensionsexemplar, både från små och stora förlag. Jag läser deckare, svenska samtidsromaner, chick-lit, lyrik, ungdomsböcker, nobelpristagare och blivande sådana. Betyder det att jag har en fin- eller fulblogg?
För mig är en finblogg en personlig blogg där skribenten recenserar det hon eller han gillar att läsa, där det ofta handlar om annat än rena recensioner, där det dyker upp inlägg som får mig att skratta, känna igen mig, bli förbannad, eller kanske få tänka till. Det personliga är nyckeln till en bra blogg, inte vilken litteratur som recenseras. Det handlar om att inläggen ska vara välskrivna. Det får inte bli så viktigt att marknadsföra sig att kvaliteten och originaliteten glöms bort.
Jag har lite intresse av att endast läsa korta sammanfattningar av böckers handling med en kort efterföljande kommentar om vad bloggskribenten tycker. Det är en konst att recensera personligt och den som besitter den förmågan har i mina ögon en bra blogg oavsett vilka böcker som recenseras. Baksidebloggar som klipper sina recensioner från förlagens hemsidor klarar jag mig utan. En sådan bloggare kan skriva om en nobelpristagare per dag utan att fånga mitt intresse.
Så ja, jag kommer att fortsätta att blanda och ge. Läsa de böcker jag vill läsa och skita i huruvida de räknas som fina och udda nog. Jag bloggar för att det är så himla kul, inte för att förlag ska tjäna pengar och inte för att jag ska få gratisböcker. Jag bloggar också för att det är socialt och roligt och jag älskar alla frågor som snurrar runt bland oss, då de får mig att upptäcka böcker som jag glömt eller kanske till och med missat helt.
Jag kommer definitivt att fortsätta länka till andras bra och läsvärda inlägg. Jag blir självklart glad av många läsare och jag beundrar dem som engagerar sig mer än jag orkar göra för att få läsare till sin blogg. Mest vill jag dock läsa och diskutera litteratur under trevliga former. Bloggandet bjuder på många trevliga stunder och det behöver inte vara varken stort eller glammigt. Inte heller har jag behov av att diskutera böcker med en massa andra, blir mest stressad av alla cirklar som poppar upp överallt. Jätteroligt och spännande, men ingenting för mig. Jag vill läsa i min takt, på mitt sätt. Jag vill läsa olika sorters böcker, böcker som jag väljer och inte känner jag att jag måste älska en bok för att ett förlag skickat den.
Jag bloggar för mig, för lugnet, för inspirationen, för diskussionen.
Varför bloggar du?
Jag bloggar för att jag älskar att läsa och vill dela med mig av mina läserfarenheter. Håller helt och hållet med att de bästa recensionerna är de som är personliga. Att klippa och klistra baksidetexten rakt av och sedan längst ner skriva ”Jag tyckte att boken var bra” säger liksom ingenting.
Det är kul att läsa en riktigt bra recension av någon som verkligen känner något, inte bara återhållsamma saker i ett försök att vara seriös.
Jag bloggar främst för min egen skull. Att ha en portabel läsdagbok och ett ställe att skriva ner spontana tankar och åsikter eller bara få släppa ut den inre nörden på.
På min förra blogg så började jag med att blogga för mig själv, men det blev snart att jag började att blogga för läsarnas skull och det var inte något jag trivdes med. Främsta anledningen till att jag skriver recensioner på min blogg är för att jag själv ska kunna gå tillbaka och läsa dem om något år och se hur mina känslor för boken i fråga har åldrats och om något har ändrats.
Så mitt bloggande är helt själviskt 🙂
Jag är så ego att jag inte bloggar för läsarna. 😉 Jag bloggar för mig och blir självklart glad om någon annan tycker att det är kul att läsa och diskutera.
Bra skrivet! Jag håller helt med dig, de bloggar jag läser ska ha ett personligt tilltal. Det ska märkas vem som skrivit texten och där ska finnas egna reflektioner. Det gör en en blogg bra i mitt sätt att se det. Jag bloggar för att minnas det jag läst. Punkt. Om andra läser det och kommenterar, gillar eller ogillar så är det extra kul. Ofta blir det jag skriver positivt för de böcker som jag inte gillar läser jag inte klart…
Jag ska lära mig att sluta läsa färdigt böcker jag inte gillar. Är fortfarande rädd att missa något…
det går att träna på 🙂
Tränar!
På tal om finbloggar så kunde jag inte sagt det bättre själv – en fin blogg är för mig en blogg med ett hjärta som slår för läsandet oavsett typ av böcker.
Jag började blogga för att jag verkligen älskar att läsa och min läsning har vidgats i och med att vi startade vår bokcirkel. Jag bloggar för att sätta ord på min egen läsning och kanske kan jag locka med något lästips då och då. Större ambitioner än så har jag inte 🙂
Jag tycker att jag lär mig mycket bara genom att sätta ord på min läsning och dessutom ta del av vad andra har att säga om sin läsning.
Du har gjort en fantastiskt bra sammanställning över bloggandet i sig och den diskussion som dykt upp bland bokbloggar senaste veckan, startad av enbokcirkelforalla. Jag känner igen mig själv väldigt mycket i det du skrivit och dina tankar både kring läsande och bloggande.
Jag skriver under på det du sagt. Men jag bloggar dessutom för att jag vill påverka människor. Jag vill att mänmniskor t ex ska fundera över kolonisation så som den såg ut förr och så som den ser ut idag. Jag vill att människor ska se att ett västerländskt synsätt inte är normen, utan bara en åsikt bland många. Jag vill att kvinnors situation runt om i världen ska uppmärksammas. Jag vill att människor ska se hur dagens samhälle påverkar vår identitet. Japp, jag vill egentligen en hel massa saker.
Och du påverkar eftersom din passion lyser igenom.
Vilket bra inlägg! Kanske skriver lite om detta i min blogg när jag funderat kring mina egna ställningstaganden:) Jag började blogga efter att en tid ha läst andras bokbloggar. För mig handlar det mycket om att vara en del av ett sammanhang där litteratur och läsning står i fokus. Jag har inte det sammanhanget bland min familj och vänner i min hemstad och hade en längtan efter det. För mig är de personliga bloggarna de mest intressanta, de som skriver om böcker och läsning med känsla och inte är så intresserade av att vara intellektuella, pretentiösa. Jag är också helt ointresserad av de som klipper in bakside texter och/eller bara skriver en kort kommentar om vad de tyckte om boken. Det är för mig inte en recension…Nä, dags att sluta babbla, får nog skriva ett inlägg…
Gör det!
Jeg skriver fordi det er morsomt, og for å holde rede på bøkene jeg leser. Kan hende jeg også kan få andre, som ikke liker bøker så godt som meg, til å bli nysgjerrige på litteratur. Om noen liker det jeg skriver, er det selvfølgelig veldig hyggelig 🙂
Just att försöka läsa norska genom till exempel din blogg är morsomt för mig!
Jag hade följt andra bokbloggar i ett antal år och tänkte att jag kanske också skulle kunna blogga. Dels för att mina icke litteraturintresserade vänner skulle slippa mitt tjat om böcker och dels för att jag skulle kunna hålla reda på vad jag läser. Sen var det väl en lite egoistiskt tanke bakom också. Kanske kan det jag tycker och tänker uppskattas av någon annan?
Tack för ett fint och tänkvärt inlägg!
Just att vänner ska slippa tjat om böcker är ett bra skäl att blogga. Trots detta plågar jag andra ganska ofta med boktips, men det har blivit bättre…
Jag skriver mycket för min egen skull. För att komma ihåg och som att ha stöd när jag ska hålla boktips. När jag skriver om böcker så blir det en hel del handling och kanske inte så mycket egna tankar. Att skriva ett inlägg tar rätt lång tid för mig så när jag ska komma till mina egna tankar så är jag redan trött. Kanske inte är så bra att ha en blogg när man egentligen inte gillar att skriva 🙂
Jag bloggar för att förlänga läsandet, that´s it. Sen att jag kan läsa en bok precis när den kommer ut i stället för att invänta pocket av ekonomiska skäl är väl skit samma. Jag läser inte ofta böcker som jag inte är intresserad av bara för att jag får dem gratis. Jag har även snubblat över en och annan pärla som jag inte annars upptäckt för att jag fått ett recex. Men jag skiter fullständigt vart böckerna kommer ifrån, jag bryr mig enbart om att de är bra.
Ett jättebra inlägg! Jag är rädd för att några missuppfattade mitt inlägg. Jag ville bara lära andra bloggare att länka ifall de skriver om en bok som de vill ska synas, och länka är bra!Både för dig själv som bloggare och för den bok du vill hissa, eller det inlägg du vill hissa. Jag förstår inte varför det gör en del upprörda. Mitt mål med att ha min bokblogg är att fler ska läsa och hitta bra boktips. Mitt inlägg var bara för att visa bokbloggare som också just har börjat att man kan påverka som läsare, indirekt, via sin blogg. Men jag kan ärligt säga att om jag skriver om en bok som inte så många skriver om, så letar jag en annan blogg som har skrivit ett inlägg om den. Jag länkar till det inlägget för att de får den boken att synas mer. Det gör jag för att fler ska lägga märke till den, men jag länkar både till bra och dåliga rec, så att folk som läser ska få läsa lite olika sidor om boken. Och jag skriver inte enbart för min egen skull. Det finns inget pretto där. Överhuvudtaget. Jag avskyr när folk ska dissa varandra och anmärka på tex boksmaken. Alla böcker är bra, så länge de leder in på vägen till läsande. Och sen är smaken olika helt enkelt.
Sen handlar det inte om min blogg ska synas eller inte. Jag två adresser till min blogg, vilket gör att jag inte kan vara med på topplistor, det blir fel. Och jag kan inte heller ansluta till Knuff. Så nej, det handlade inte om min blogg. Det här var bara ett gott råd till bokbloggare, att så här kan ni göra om ni vill lyfta varandra. Gör det, lyft varandra. Ett nätverk av bokbloggare är bra!
Karin! Jag reagerade inte på din länkskola, den var bra och visst ska vi länka. Både du och jag bloggar och har bloggat i andra sammanhang och där länkas det friskt. Det är bra. Jag ser nog det mer som min mission att sprida en goda skolerfarenheter och vända en väldigt snedvriden skoldebatt, än att sprida mina läsupplevelser. Det är så himla seriöst och allvarligt med skolbloggandet att jag vill att bokbloggandet, som är mer av en hobby, ska vara lite mer lättsamt. Det vi bokbloggare skulle kunna lära oss är dock att inte vara så pretto utan se olikheter som något positivt. Skolbloggandet är mer debattinriktat och det tycker jag är kul.
Intressant att läsa om olika inställningar till bloggandet. Jag tycker det är roligt med böcker och jag tycker det är roligt att blogga, alltså kombinerar jag gärna dessa roligheter. Och hoppas att andra tycker det är roligt att läsa. Eftersom jag väljer ut de flesta recensionsböcker själv blir min läsning också oftast positiv, och inom områden som intresserar mig. Med tillskott av någon bok man bara blir tillsänd och som kanske visar sig vara en alldeles utmärkt ny bekantskap!
Jag skriver alltid vad jag tycker och kallar aldrig det jag skriver för recension utan reflektion. Mest för att jag inte recenserar utan bara skriver rakt av vad jag tycker….. Har en blogg mest för att jag vill ha statistik på och komma ihåg det jag läser.
Jag är med i många utmaningar helt enkelt för att jag vill läsa nytt och annorlunda och dessutom det som många andra läser men som jag själv aldrig skulle ha upptäckt. Jag vill bredda mitt kunnande om böcker helt enkelt. Många sorters böcker.
Jag läser många bloggar. För att inte begränsa mig till roliga formuleringar i rubriken eller bloggar jag känner till läser jag alltid de tre översta när jag öppnar bokbloggar.nu t.ex. Har hittat många kul bloggar på det viset, rekommenderas!
Recensionexemplaren haglar inte hos mig direkt men jag har börjat fråga efter vissa nu för tiden, och de är ju oftast bra. Får jag ett ex helt utan vidare skriver jag alltid vad jag tycker, det ledde till att jag inte fick fortsättningen i en deckareserie t.ex. 🙂
Jag länkar ibland till andra bloggar eller till andra sidor….och gillar bloggeriet. Det berikar helt klart mitt läsande…..
Reflektioner är ett bättre begrepp än recensioner egentligen och det är reflektioner som är roligast att läsa.
En diskussion som jag tror att jag har missat den här gången, men som jag ändå känner igen somligt av. Varför bloggar jag? Ja, från början för att hålla rätt på vad jag har läst och tyckt om det, och senare också för att kommunicera med en läsekrets – kort sagt. Jag tror att jag måste formulera ett eget inlägg!
Gör det! Du har bidragit till att många bloggare lärt känna varandra genom dina pocketbyten.
Det där med fin- eller fulkultur är ju en diskussion i sig, som för övrigt inte bara rör böcker. Men elitismen i det fallet har jag ganska svårt för. Kultur ska ju nå ut och beröra människor, inte bara recensenterna. En del klassiker som räknas som finkultur idag räknades väl för övrigt som fulkultur på den tiden det begav sig, så vem bestämmer det där egentligen?
Varför jag bloggar ska jag kanske inte svara på här, eftersom jag inte har en bokblogg. Jag skriver visserligen om böcker då och då, eftersom det läses en hel del i husbilen. Men jag får inga gratisböcker, så det är i alla fall inte därför 😉
Det här var för baske mig något av det bästa jag läst på ett bra tag.=)= Jag hinner itne läsa alla kommentarer just nu, men ditt inlägg var verkligen spot on!
WORD!
det var allt jag hade att saga den har gangen.
I november summerade jag mina tankar om varför jag bloggar. http://hermiasay.blogspot.com/2010/11/hermia-says-tre-ar-senare.html
Några ord därifrån. Det handlar om sammanhanget, om kretsen av läsare (bloggare eller ej): ”Sällskapet jag befinner mig i här är trevligt, engagerat och inspirerande. En slags allomfattande bokcirkel med ytterst stor frihet. Och läsningen har lämnat soffhörnet.”
Jag tackar ganska konsekvent nej till recensionsex (På spåret-boken ville jag t ex gärna ha..). Jag köper få böcker, lånar desto fler och läser nog mer onytt än nytt. Är varken finare eller fulare än någon annan blogg 🙂 Men kanske lite mindre social.
Lusten till litteraturen och skrivna ordet är mitt centrum.