Att sluta när det är som roligast

Anna Gavaldas lilla bok En dag till skänks handlar om fyra syskon, en påfrestande svägerska och ett bröllop. 150 sidor, så mycket tid får vi på oss och det är på tok för lite.

Simon är storebror och också chaufför. I framsätet sitter hans fru Carine som har en hel del idéer om hur livet ska vara och dessutom är hyfsat förbannad på sin man som knappast kör närmaste vägen till bröllopet.

Huvudpersonen Garance är en bohemisk kvinna och Simons syster. När hon kliver in i bilen gör hon sitt bästa för att reta gallfeber på sin något stela svägerska. Underbar och väldigt irriterande på samma gång.

Nästa person som blir upphämtad är den nyseparerade systern Lola. Tillsammans gör systrarna striden mellan baksätet och passagerarsätet ännu värre. Egentligen är de inte ovänner, men de är så olika att deras umgänge ter sig omöjligt. Systrarna vill plocka bär, Carine börjar tala om djur som kissat på dem, systrarna målar naglarna i baksätet och Carine är utan tvekan inte direkt nöjd. Och Simon? Han verkar bara njuta av gnabbet ärligt talat.

Bilen tar dem till ett bröllop, men syskonen hinner knappt komma dit innan de bestämmer sig för att dra. De överger alltså Carine och åker för att hälsa på sin yngre bror Vincent som bor på ett slott där han livnär sig på att visa runt turister.

Ett dygn får vi följa syskonen och det är trevligt. Jag känner mig dock lite blåst när boken helt plötsligt tar slut innan den ens har börjat. Det är charmigt och roligt, men en aning oavslutat. Anna Gavaldas andra miniroman Jag älskade honom var helt underbar, fulländad trots sina få sidor. Riktigt så bra blev det inte den här gången. Med det sagt vill jag ändå klargöra att jag njöt av hennes fantastiska språk även i denna bok. Gavalda är aldrig dålig, men det här var snarare bra än fantastiskt.

 

7 reaktioner på ”Att sluta när det är som roligast”

  1. Jag tyckte också oerhört mycket om Jag älskade honom. Lågmält och franskt så där men inte världsomvälvande kanske. Låter som det här kan vara skön avkoppling för hjärnan ändå, utan att det blir så där glättigt chic-lit-it.

  2. Jag läste också nyligen den här boken. Du och jag har läst samma böcker ganska ofta i år tycker jag, vilket är roligt av flera anledningar. Bland annat så kan vi ju diskutera det vi läser 🙂

    Jag håller dock helt med dig vad gäller den här boken. Jag gillade den verkligen, men den var för kort, så denna gången istället för en diskussion blir det mer en klapp på axeln och kommentaren ”Eller hur?! Det tycker jag med!” 😉

Kommentarer är stängda.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen