Bilden har jag snott av Pernilla.
Det här är Hanna och Barbara. De ledde den skrivarkurs jag gått i helgen och det gjorde de fantastiskt bra. En bra kombination av människor och erfarenheter. Det gäller förresten alla de andra 18 som var med på kursen. Vad spännande det var att få träffa dem, lyssna till dem, prata med dem och ta del av vad de skrivit.
Jag har haft en bokidé snurrande i huvudet i mer än ett år nu. Några händelser och en person, en kvinna i röd kappa, som pockar på min uppmärksamhet. Jag har faktiskt också en titel, men titeln handlar inte om kvinnan utan om mannen hon stöder på. Han med cykelhjälm och gummiband runt byxorna som hindrar dem att fladdra in i däcken.
Nu har de fått lite tid och kanske har jag en struktur som kan räcka en bit. Jag gillar de spontana och hetsiga övningar vi gjort i helgen bäst, de som handlade om att skriva snabbt utan att tänka. Då hann jag aldrig fundera och alltså inte heller få prestationsångest.
Jag ska pröva att sätta en rubrik för varje skrivtillfälle och sedan skriva snabbt, snabbt utan att tänka. Jag tror nog fortfarande inte att jag är gjord för att skriva en roman. När Barbara talade om att hon lät sin förläggare läsa version 12 blev jag kallsvettig och när hon sa att hennes vänner fick läsa version 38 hade jag nästan gett upp. Men kanske, kanske om karaktärerna fortsätter att tala till mig att jag orkar göra det för deras skull.
En underbar kurs helt klart. Om du får möjlighet att gå den tycker jag absolut att du ska göra det.
Men du. Jag tror att hon överdrev lite. Lite bara. You can do it. 🙂 Tack själv för trevlig helg!
I think I can, I think I can, I think I can… Skrev i alla fall en text och ett par övningar till läroboken på vägen hem. Alltid något.
Kul! Det här paret har haft skrivkurser en dag i veckan förra året och jag var med och skrev i Katarina församlingshus. Roligt både med bra övningar och trevliga medskribenter.
Later som en sjukt kul kurs!
Och jag ar overtygad om att du kan skriva en bok!