Vem är mördaren?

Peter James har seglat upp som en av mina favoritförfattare inom deckargenren med sina välskrivna böcker som utspelar sig i de sammanvuxna städerna Brighton och Hove. Långt ifrån död är den tredje av hans böcker om Roy Grace och är minst lika bra som de två tidigare.

I ett hus i Hoves finaste kvarter hittas socitetskvinnan Katie Bishop mördad. Självklart misstänks hennes man, men han har påstår sig ha varit någon helt annan stans och har ett vattentätt alibi. Mycket pekar på att det ändå är han som gjort det, men Roy Grace och hans team får inte riktigt ihop det.

Historien är riktigt spännande och det var längesedan jag läste en deckare med klappande hjärta. Boken är ganska enkelt uppbyggd. Inga tillbakablickar, få kursiva avsnitt, få trådar, en mördare och få offer. Ändå, eller kanske just därför, är det här en galet spännande bladvändare. Visst anar jag hur det hela ska sluta, men det är absolut ingen förutsägbar historia. Jag gillar också hur Peter James flera gånger verkar vara på väg in i en klassisk deckarkliché och sedan vänder tillbaka, som om han själv driver med det deckarrecept som många författare följer idag.

Jag älskar dessutom bokens huvudperson Roy Grace, som i denna bok är kär och lycklig. Han har ny frisyr, coolare kläder och har börjat äta nyttigare. Jag hinner tänka att det säkert inte kommer att dröja länge innan han får en ledtråd om sin fru som varit försvunnen i nio år och se bara några sidor senare får han ett meddelande om att några vänner tror sig ha sett henne i München. Självklart måste han dra dit och självklart blir hans nya flickvän Cleo definitivt inte glad.

De andra personerna då? Helt klart är Norman Potter lika irriterande som vanligt. Nu har han dessutom varit i Thailand och fixat sig en 24-årig fru. Glenn Branson har istället blivit utkastad av sin och huserar istället hemma hos Roy. Chefen Vosper verkar lite trevligare än vanligt måste jag säga. Jag gillar dem, de är inte alltid perfekta men helt klart mänskliga och värda att följa i många böcker till. Det var länge sedan jag läste en så här bra och välskriven deckare. Snudd på högsta betyg.

Nu vill jag direkt ta ner bok nummer 4 om Grace från hyllan för att få träffa personerna igen och dessutom resa tillbaka till Brighton och Hove som alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag gillar att läsa om det ruffiga Brighton och stadens mer flashiga tvilling Hove. Jag känner nästan vinden och saltdoften från havet och om jag blundar ser jag pirerna, den fina och den utbrända, framför mig.