Jag bor inte i Stockholm, men när jag var där förra gången kunde jag inte låta bli att köpa ett exemplar av Norrtullsligan av Elin Wägner som är årets bok i ”Stockholm läser”. En bok som, skrämmande nog är allt för aktuell sett ur kvinnors perspektiv.
Vi får möta Elizabeth (Pegg), Eva, Emmy och Baby som arbetar som kontorister och bor tillsammans på Norrtullsgatan under mycket enkla former. De bildar Norrtullsligan och tänker sig att kämpa mot de orättvisor de möter dagligen.
Att de tar plats på arbetsmarknaden är långt ifrån populärt och männen på kontoret där kvinnorna jobbar menar att de utan tvekan hade klarat både sina egna och deras jobb utan problem. Att kvinnor tjänar så mycket mindre än män var inget konstigt, deras pengar skulle ju bara räcka till nöjen för försörjningen stod mannen och om man som kvinna ville få en bättre ekonomi var det bäst att gifta sig rikt.
Fortfarande ser det ut så här i samhället. Kvinnoyrken undervärderas och deras betydelse nedvärderas. Att leva på en lön i ett typiskt kvinnodominerat yrke inom den offentliga sektorn är fortfarande inte möjligt. Det är 2011 nu. Boken skrevs 1908. Är det inte lite, lite deprimerande att det inte hänt mer i samhället på drygt 100 år.
Annika Lantz raljerar kring detta i bokens förord och skriver först till Elin Wägner om det fantastiskt jämställda samhälle vi lever i, där Gudrun Schymans protest mot dåliga kvinnolöner ledde till en rejäl översyn av lönerna och där kvotering under en period gjorde att det nu är totalt jämställt även i samhällets topp. För att sedan tvingas säga ”tyvärr jag skojade bara”.
Elin Wägner hade säkert blivit väldigt glad om det varit så, nu tror jag hon snarare varit gråtfärdig om hon förstått hur mycket tid som gått utan att vi nått ett jämställt samhälle. Då 1908 motarbetade kvinnorna varandra. Hur är det 2011?
Idag firas 1 maj, arbetarnas dag över hela världen och då borde kvinnorna uppmärksammas lite extra.Vi borde också skänka en tanke till de starka kvinnor som inledde kampen för kvinnors rättigheter och se till att deras gärning lever och utvecklas.
Jag rekommenderar alla att läsa Norrtullsligan. Elin Wägner är en riktigt cool dam som med en härligt ironisk stil är imponerande vass. Det är roligt och väldigt sorgligt på samma gång att läsa om de fyra kvinnorna som inte har möjlighet att påverka sina liv i någon annan riktning än den förutbestämda. Nu är jag mer än sugen på att fortsätta upptäcka Elin Wägner och den kamp hon förde. Hela Fogelstadsgruppen som hon tillhörde, fascinerar mig mycket. En kvinnosommar kanske?
Vill verkligen läsa den! Också…