Bara så galet bra

Jag fattar inte att jag missat Gayle Forman tills nu. Läste hennes Om jag stannar i helgen och blev helt såld. Nu har jag också läst fortsättningen När jag lät dig gå och är tagen och inte så lite ledsen. Nu finns det inte fler böcker om Adam och Mia och jag som bara vill ha mer. Mycket mer.

Boken börjar tre år efter olyckan som inträffade i Om jag stannar. Först blev jag så besviken. Skulle vi helt missa vad som hänt under de tre åren? Nej, så var det inte som tur var. Fokus ligger visserligen där, i nuet, i New York,  då Adam blivit världsberömd rockstjärna och Mia lika framgångsrik cellist. De har inte träffats sedan hon åkte till Juilliard några månader efter olyckan.

Adam är huvudpersonen inledningsvis. Shooting Stars har blivit världsstjärnor och ska just ge sig ut på en stor turné. Han lever ett destruktivt liv, knaprar piller för att kunna sova, knullar runt och börjar känna sig fångad i sitt kändisskap. Han bor i Los Angeles med Bryn som han inte är kär i, men tillsammans utgör de det perfekta kändisparet.

Varje kapitel om musikern Adam inleds med en strof ut någon av spåren på genombrottsskivan Collateral Damage, med låtar som han skrev efter uppbrottet med Mia. Vackra och hemska strofer. Lite kul form att på detta sätt göra albumet och därmed Adam verklig. För han känns verklig och det är en av de saker som gör den här boken så speciell.

I tillbakablickar får vi veta lite om vad som hände mellan Mia och Adam från att hon vaknade upp på sjukhuset tills dess att hon drog till Juilliard och slutade höra av sig. I nuet möts de under ett dygn i New York. Efter en synnerligen obehaglig intervju med en påträngande journalist lyckas Adam få skjuta på en resa till London där en videoinspelning ska göras innan turnén börjar på allvar. Managern Aldous är inte glad över situationen, men inser att Adam är på väg mot ett sammanbrott och att en dag i frihet kanske kan göra honom gott.

Som av en händelse spelar Mia på Carnegie Hall och Adam lyckas få en biljett. Efter konserten möts de, men skiljs lika snabbt igen. Det är tydligt att Mia inte riktigt klarar av att hantera Adam och de minnen som han väcker. Dagen därpå ska han till London och hon till Japan. De reser åt varsitt håll för att erövra världen.

Om du tyckte om Om jag stannar kan jag inte tänka mig att du blir besviken på När jag lät dig gå. Det är ännu en ovanlig och gripande kärlekshistoria.  Gayle Forman skriver för ungdomar, men det är så vackert och så stilistiskt imponerande att alla vuxna borde tillåta sig att läsa, njuta och imponeras. Det här är stor litteratur som passar både unga och gamla. Jag är totalt mållös.

Det är det som är problemet med att skriva om böcker som jag tokälskar. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva och det slutar med att jag svammlar något osammanhängande om hur fantastisk boken var utan att på något sätt lyckas med att sätta ord på vad det egentligen var som gjorde den så bra. Jag har i alla fall gjort ett försök.

Nu ska jag se till att läsa om dem på engelska för att kunna njuta av ett förhoppningsvis lika bra originalspråk. Översättningen av Lena Karling är hur som helst superb och Helena Ridelberg gjorde ett minst lika bra jobb med första boken.

Boken är ett recensionsexemplar från B. Wahlströms