Idag firar vi tio år

Vi har bröllopsdag idag min käre make och jag. För tio år sedan försökte Göteborg hämta sig från kravallerna och vi var många som vaknade upp till en ny värld. Till bröllopet tog sig alla gäster till slut, trots en hel del avstängningar kvarstod i centrum. Efter en grym fest följde en del av gästerna med hem till oss för lite eftersnack. Klockan åtta gick den sista och klockan nio väcktes vi av någon som glömt sina skor.

Bröllopsdagen 2001 får representeras av boken I nöd och lust av Elizabeth Gilbert, mer för titeln än någonting annat.

Ett år som gifta betyder bomullsbröllop och då kommer jag att tänka på Niceville, som utspelar sig i södra USA, där det fanns en hel del bomullsplantager.

Två år så, då var vi en månad i Thailand och jag hade världens jagvillaldrighanågrajäklaungaretthuspålandetochettjävlasvenssonlivkris. Pappersbröllop betyder kanske böcker och jag väljer Turning thirty av Mike Gayle, trots att jag faktiskt inte fyllde 30 förrän året därefter.

2004 var ett bra år. Den 16:e juni arbetade vi visserligen fortfarande, men sommarens resa gick till Tanzania. Läderbröllop firades och då elefanter har läderhud blir årets bok När elefanter dansar, en reseberättelse om Tanzania av Barbara Voors.

När vi firade 4 år som gifta hade jag blivit en elefant. Jag var höggravid, hade början till havandeskapsförgiftning och det var tidernas värmebölja. Med fötter större än Musse Pigg (fingrar också för den delen) hade jag svårt att gå och jag hade dessutom fått order om att ta det väldigt, väldigt lugnt. Nu är Sängläge av Sarah Bilston ingen direkt kul bok, men så är det inte så kul att ligga till sängs heller.

Det blev inte bättre för när vi firade träbröllop var jag gravid igen. Nu hade vi en 11 månad gammal bebis och en till unge på väg. Jag spydde dagligen och var rätt trött på det mesta. Skönt dock när maken fick sommarlov och vi faktiskt kunde njuta av lugnet tillsammans hela familjen.  Mamma, pappa, barn .

Vi har hunnit fram till 2007 och familjen hade då vuxit. Jag fick nytt jobb strax före sommaren och maken gjorde sig redo för att vara hemma istället. Vi hade en lugn och skön sommar som till stor del tillbringades i trädgården. Nu vill jag sjunga dig milda sånger var en av sommarens läsupplevelse och titeln anger också precis det jag behövde.

Året därefter hade jag ingen höjdarsommar. Stressen kom ikapp mig och jag fick kämpa för att komma tillbaka. Yllebröllop och jag behövde definitivt bli inbäddad i något mjukt. Vi hade ännu en lugn och skön sommaren och reste en liten sväng till Danmark med svärföräldrarna. En rogivande semester. Årets bok då? Definitivt Vem blöder? som vi läste minst en gång varje dag. ”Det vaj inte meninen, tackas taninen” var årets replik.

Att semestra med barn funkar också märkte vi 2009 då vi drog till Turkiet precis i tid för vårt gummibröllop. Lite kinky låter det allt, men gummi kan ju vara simringar och annat. Eller det är väl plats kanske. Skitsamma. Det var en helt okej sommar. Mer än okej faktiskt. Den får representeras av Mot ljuset för det var så det kändes. Vi var på väg mot ljuset och ett nytt liv där jag nästan hade koll. Det var också min första bloggsommar även om bloggen dessa veckor fick klara sig själv.

Nio år firades förra året. Linnebröllop. Om det är något jag lärde mig den sommaren är att Tillsammans är man mindre ensam.

Och så nu, när det gått tio år är det kanske dags för en ny början, Ungarna börjar bli stora och det är dags att navigera om. Dags att undersöka Kärlekens geografi och kanske upptäcka nya områden.