Jag tänkte avslöja varför jag startade en bokblogg. Det var inte för att jag älskar böcker och läsning. Inte heller för att diskutera desamma med andra boknördar i bokbloggarvärlden. Jag startade inte heller bloggen för att utveckla varken mitt språk eller min läsning.
Istället har jag skrivit snart 2000 inlägg på hittills tre bokbloggar för att få gratis böcker. Jag har också ansträngt mig för att riktigt hylla alla böcker jag läser för att vara säker på att få fler böcker. Även om jag inte gillar en författare som jag vet är populär ser jag till att hylla för att säkra att jag får fler böcker. Inte behöver någon läsare, eller hemska tanke något bokförlag, få veta att jag egentligen inte gillar alla böcker jag skriver om.
Det viktigaste är inte att skriva ärligt, utan att skriva lockande. Gärna också riktigt kort och enkelt så att alla kan förstå. Man vill ju inte skrämma bort någon potentiell läsare med att läsa för komplicerade böcker och definitivt inte att skriva komplicerat om dem. Det vet ju alla att svenskar bara läser deckare och därför ser jag till att just de populäraste böckerna går att läsa om hos mig. Allt för att få fler gratis böcker så att jag kan skriva fler insmickrande recensioner, nej förlåt inlägg, om dem. Korta, enkla och ytliga inlägg som genererar fler gratis böcker.
Varför detta inlägg kanske ni tänker. Här har du svaret och här och här.
Ett ord har jag: WORD!
hihi – för oss som tror oss förstå ironi är inlägget ovan både rolig och tänkvärd läsning. Som bloggare är det ju viktigt att stå för något och vara på det klara med sina premisser att skriva om än det ena, än det andra. Fick själv idag frågan av den nya tandhygienisten om jag tjänade lika mycket som Blondinbella på mina lärarbloggar… 😉
You wish, men det kanske vore något att sträva efter. Lärare köpta av läromedelsförlag kanske?!
Haha, underbart!
HAHAHAHHAHAHHAHAHAH!!! Du är så himla underbar! Skrattar på mig.=)
och? Gör vi inte alla så?
Min själ och min heder är till salu för en pocket! Måste bara tänka på att sluta läsa Trenter, Lang o annat som inte kommer förlagen till godo. Börjar därför på sayer som iaf finns i nyutgåva (Hörde ni det? VAR är min gratisbox? 😉 )
(SayerS)
Pocketböcker kanske inte riktigt smäller så högt som en hel box, men det är helt klart en början. Nytt bokbloggarordspråk kanske ”Hellre en gratisbok i brevlådan än ett genomtänkt blogginlägg”.
Ja, så konstigt att ni inte hade med DET ordspråket?
Haha! Humor!!
Tack för ett stort, skönt skratt! Faktum är att vissa lite inskränkta äldre herrar resonerar precis såhär. Dessutom är det ju så SVÅRT att hitta DN:s recensioner för om man googlar på predikanten kommer det bara upp en massa bokbloggares jamsiga tyckande. Prova att googla predikanten+dn kanske? 🙂
Maria
Det är ett bra tips Maria, men Predikanten förresten, läser riktiga litteraturkännare sådan smörja?!
Ibland gör de faktiskt det:). Här är en underbar recension/analys av Läckbergs författarskap av Lotta Olsson:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/camilla-lackberg-sjojungfrun
Inget ont om kultursidorna som jag tror att många bloggare, mig inkluderat, lusläser. Är det någon bokbloggare som på allvar har sagt sig vara större och bättre än någon tidning undrar jag stilla.
Vilken tur att du finns och kan sammanfatta alla seriösa bokbloggares sanna drivkraft! Obetalbart, underbart 😉
Fantastiskt! Kommer på mig själv med att småle när jag läser din text 🙂
Äntligen någon som är ärlig!
Jag har inte fått en enda gratisbok hittills och det känns som ett STORT misslyckande. Slutar nog snart blogga. Vad är poängen liksom? 🙂
Hahahaa… 🙂 Då kanske jag kan skicka dig ett gratisex också av min: Refuserad-från amatör till proffs i den ädla konsten att inte bli publicerad författare
Är den tillräckligt ytlig?
Hehe! JUST sådär är det ju förstås
Hahaha! Härligt! =)
Hahaha!
Tja … ytlig ja. Men framförallt väldigt ego o fanvadjagär bra! 😉
Ha, ha, träffsäkert.
De flesta bloggar jag följer har textlängder som överträffar snittet på artiklarna i en dagstidning… Även om kultursidorna har de längsta texterna så är det fortfarande rätt korta texter numera med tabloidformatet…
Haha. Du skrämde mig ett tag. 🙂
Vilken verklighetsfrånvänd idé att man skulle driva en bokblogg för att få gratis böcker. Vem har tiden att plöja böcker som man inte är intresserad av att läsa? Vilken timlön det skulle bli.. Huvva.
🙂 Klockrent!
tldr
Ska tänka på det nästa gång.
Jag gillar korta enkla och ytliga inlägg 🙂
Haha! Kul! Jag tänkte direkt – men O, vad säger du? Sen fattade jag.
Jag är ju alltid brutalt uppriktig när jag skriver om en bok, rec ex eller inte. Dessutom skriver jag bara reflektioner, recensionerna överlåter jag åt andra.
Men oh jiiisus, är den här diskussionen igång igen!? Följde lite länkar och ser att det återigen är en liten storm i ett vattenglas, förmodligen skapad av några som inte alls har förstått varför man bloggar och vad man får ut av det. Bara då jag skummade igenom diskussionen hittade jag en massa galenskaper, exempelvis hur bokbloggarsfären är en slags sluten gemenskap där vi alla ändå känner varandra IRL också och har lite känningar på olika småförlag och får böcker därifrån som vi okritiskt hyllar. Herregud. Man blir ju trött!
Yepp, den verkar vara igång igen. I ett av de senare inläggen på Kapitel1 så skriver han som startade det så här:
”Bildning är en annan hjärtefråga för mig! Jag tror alltså inte på att vare sig ett samhälle eller enskilda individer i längden mår bra av historielöshet, förenklingar, sammanfattningar och att alltid söka efter den enklaste vägen.
Jag tror heller inte att våra liv behöver vara så statiska som det du beskriver. Jag ryser faktiskt vid tanken på ett så segmenterat samhälle, där några endast förmår (och därmed bara vill/orkar) läsa ytliga texter, där några andra söker sig till lite mer komplexa texter och åter andra utgör en välutbildad kunskapselit. Och så är allting frid och fröjd, för var och en har gjort sitt fria val (ungefär så tolkar jag huvudtesen ditt inlägg).”
Ang. att en som kommenterat där refererar till sin arbetarsläkt som älskar att läsa men läser den mer lättsmälta litteraturen och inte de stora tidningarnas recensioner (men som faktiskt läser blogginlägg som inte är lika svåra att förstå).