Jag hävdar ofta att jag inte gillar noveller. Novellsamlingar lockar i affären, men sedan kommer jag på att jag inte gillar att läsa noveller. Det betyder att jag sällan läser de novellsamlingar jag trots allt köper. För jag gillar ju inte att läsa dem.
Eller?
Jag har älskat de senaste (få) novellsamlingar jag läst. Alice Munro är en mästarinna, Chimamanda Ngozi Adichies noveller är minst lika bra som hennes romaner och Jonas Karlssons novell om Rummet i samlingen Den perfekte vännen finns i mina tankar flera gånger i veckan fortfarande.
Trots detta hävdar jag med en dåres envishet att noveller inte är något för mig och böcker, som jag egentligen tror att jag skulle gilla, blir stående i hyllan. Där finns till exempel Sorgesång från Easterly av Petina Gappah, signerad av författaren dessutom.
Nu läser jag om Mavis Gallant hos Snowflake och jag är tämligen säker på att hennes noveller skulle passa mig, men jag är å andra sidan ännu mer säker på att Från det femtonde distriktet skulle samla damm i hyllan om jag köpte den.
Egentligen tror jag att det handlar om att novellsamlingar kräver mycket av sin läsare. Varje ord är viktigt på ett helt annat sätt än i en roman. Det går inte att slappna av en sekund och det krävs en koncentration som jag inte alltid har. Enstaka noveller känns dock ofta meningslöst att läsa, då det är samlingens ton som ger mig mest. Du kommer författaren nära om du läser en hel bok, medan en enstaka novell inte ger mer än en aning om vad författaren egentligen vill säga.
Hur är det med dig, läser du noveller?
gillar också munro och jonas karlsson väldigt mycket. har du läst etgar kerets ”åtta procent av ingenting”? eller ”man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska” av claire castillon? väldigt bra och mycket korta noveller.
Åtta procent står faktiskt i hyllan. Dags att damma av den alltså!
Jag har läst en och en halv novellsamling i mitt liv, vad jag kommer ihåg. Inte riktigt min grej alltså. 🙂
Tipsar som vanligt om den här novellsamlingen: http://violensboksida.bloggplatsen.se/2011/08/28/6122279-levlin-kurt-lokstallsvagen-3/
!
Jag gillar noveller, inte alla gånger, men de är charmiga. Som med vanliga böcker finns det författare man tycker om och författare man gillar mindre… Tack för kommentaren, förresten! Att svara på lite frågor är alltid trevligt! (;
Mitt bästa novellsamlingstips är Törst av Nawal el Saadawi och Katherine Mansfield läste jag om i somras. Det var Bliss!
Jo, men jag gillar noveller, men det är svårt att läsa dem. Oftast läser jag dem för snabbt. Läser man novellsamlingar så, som kapitel i en roman, blir det lätt lite fel. Vissa novellsamlingar fungerar det på dock – som Jonas Karlssons Det andra målet. Annars är det bra att läsa noveller när man pendlar – då hinner man lagom en på tåget och så hinner man tänka lite på den innan det är dags för nästa lästillfälle.
Det är mitt problem också tror jag, att jag inte tar mig tid att reflektera.
For mig gqr det verkligen upp och ner, ibland alskar jag novellformatet, ibland gor det mig rastlos och det kryper i kroppen. Jag har i alla fall nyligen last tva novellsamlingar och de var riktigt bra, sa just nu ligger noveller pa plus hos mig!