Jellicoe Road är fantastisk, men komplicerad och krävande säger ni. Kanske är jag lite för dum för att fatta grejen, det får ni gärna både tro och tycka, men nu ger jag upp. Har läst drygt 200 sidor och det är bara så fasansfullt tråkigt fortfarande. Dessutom förstörs all min läsglädje, då jag hela tiden känner att jag borde läsa den tråkiga boken som ska tillbaka till biblioteket, istället för någon annan, mer lockande bok.
Den mer lockande boken är Himmel över London, den är jag tydligen inte för dum för. Och skulle min recension av den tyda på det kan säkert författaren upplysa mig om det.
Jag tyckte förvisso att den var fin, men definitivt för uppsnackad. Sååå världsbäst var den inte, men ja, fin. Kul att äntligen se någon som inte tokhyllar faktiskt!
Själv kämpar jag på med Lacrimosa som är knastertorr – åtminstone för mig
Oh no, Linda, men jaja, okejdå, så kan det gå. Smaken ÄR ju olika. Jag tycker ju fortfarande att… du vet.