Du står och väljer mellan två böcker: den ena har ett fult omslag men ett till synes intressant innehåll, den andra har ett vansinnigt snyggt omslag men boken i sig intresserad dig inte nämnvärt. Vilken bok väljer du?
Denna kluriga fråga ställer Annika i veckans bokbloggsjerka. Jag är ju ingen jätteduktig baksidesläsare måste jag erkänna. Inte heller köper jag en bok bara för dess omslag, men jag tar inte heller ner en bok från bokaffärens hylla och skummar på baksidan om omslaget inte fångar mig.
När jag tänker efter är jag nog mer beroende av omslag än jag vill erkänna. Många böcker har kommit i min väg för att omslaget varit så galet snyggt att jag varit tvungen att ta ner boken från hyllan och klappa lite på den. När jag ändå klappar kan jag lika gärna skumma baksidan, men faktum är att jag faktiskt köpt böcker utan att läsa mer än omslagets blurbar.
Det finns förvånansvärt många böcker med riktigt fula bokomslag och många av dem läser jag ändå. Jag skulle säga att fina omslag funkar bra för att locka mig, men att jag läser även fula böcker. Baksidetexten däremot, den läser jag faktiskt rätt sällan. Möjligen de inledande raderna. Allt för ofta avslöjar baksidan lite mer än jag vill veta nämligen.
Jag styrs nog också av framsidor mer än jag vill erkänna, men jag börjar också läsa allt fler e-böcker och då spelar framsidan plötsligt ingen roll alls!
Sant, när det gäller e-böcker går jag mer på författare och vad jag hört om boken. Varken bak- eller framsida spelar då roll.
Det är ju tur också att vi inte tycker likadant om vad som är snyggt och fult. Då skulle jag verkligen tyckt synd om de böcker som har fult omslag, när ingen ville läsa dem.
Vissa fula omslag säljer ändå, som Jan Guillous nya. Riktigt gräsligt, men det finns kanske någon som tycker att det är snyggt också.
Instämmer med dej helt och fullt! Jag orkar sällan läsa hela baksidestexten, utseendet spelar ofta roll. Har också köpt riktigt bra fula böcker.
Senaste jag läste av Ali Smith hade ett riktigt fult omslag!
Ja, men tänk när t o m vi boknördiga styrs av oslagen så mycket som vi gör. Jag gör det definitivt, jag är svag för ett riktigt snyggt omslag. Tänk då de som inte orkar läsa baksidan utan BARA går på omslaget, även på den enda bok de läser om året. Att man inte lägger mer tid på förlagen på att få omslag som verkligen passar till innehållet då tycker jag är lite konstigt. Även om jag tycker att det har blivit mycket bättre kommer det fortfarande ruggigt fula pocketupplagor av snygga böcker t ex.
Det är väl inte ”The Accidental” med Ali Smith du tyckte var fult?? Jag läser den just nu och valde den delvis pga det snygga retroomslaget…
Men som sagt, vad underbart att vi har lite olika smak om vad som är snyggt!
Nej, till Jag är allt du drömt som bara är svart med utdrag ur boken på. Sen kan vi visserligen ha olika smak också. 🙂
Och det var visst samma bok, men det svenska omslaget är fult och det engelska är snygg.