Farmor hade ett hus i Dalarna. Ett hus där jag tillbringat många somrar när jag var flicka. Nu var det ett tag sedan, men jag längtar ibland till den lilla byn där huset finns. Farmor finns inte längre och det råder delade meningar om vilka huset är till för nu. Vissa ser det som sitt sommarhus, andra undviker eventuella konflikter genom att inte åka dit. Snart vill jag åka dit för att visa mina barn mitt barndoms paradis. Kanske i sommar. Om jag orkar tjafsa.
Evas, Anders och Majas mamma ägde också ett sommarhus. Det är mest Eva som varit där och hon har tagit hand om både huset och sin mamma. Eva har en son, men ingen större familj. Det har blivit så att hon hittat sitt paradis i sommarhuset på ön. Anders och Maja har inte visat samma intresse.
När vi träffar dem för första gången har deras mamma just dött. Det var länge sedan syskonen träffades. Eva är den som fixat begravningen och syskonen ägnar sig mest åt att kommentera hur dåligt organiserad den är. Hur fel själva akten är och hur löjligt det är att bjuda på fika istället för middag efteråt. Hur fel Eva är helt enkelt. I alla fall är det så hon tolkar det.
Nu ska huset säljas, det har Anders och Maja bestämt. Maja är den som är mest drivande, Anders försöker medla, men hans fru Karin är inte lika diplomatisk. Huset ska säljas, eller möjligen tas över av Anders och Karin. Hur som helst kan Eva inte räkna med att få bestämma någonting.
Under midsommarveckan möts de alla i sommarhuset. Evas son har just flyttat hemifrån och hon reser ensam. Anders och Karin har med sig sina barn och Maja drar med en man hon just träffas. Det blir en minst sagt händelserik ”semester”.
Först är det så lätt att välja sida. Eva är den som offrat sig. Den som älskar huset. Den som funnits där för modern. Sedan blir det mer komplicerat. Anders och Maja har också en historia både med huset och sin mor. Helt klart är det aldrig en person som har rätt och andra som har fel.
Hon är inte så lätt att ha att göra med Eva. Van som hon är att ha huset för sig själv söker hon ensamheten snarare än sällskap. Anders barn tar henne dock till sitt hjärta och i deras närhet tinar hon en smula.
Jag tycker om den här boken. Långsamt får jag svar på alla de frågor som väcktes inledningsvis. Jag får en bild av modern som har så fullt upp med sig själv och sin egen smärta att hon inte riktigt hinner med sina barn. Jag lär känna Eva, den plikttrogna läraren som gör rätt, men ändå inte får det hon vill. Jag inser att livet inte är så lätt för Anders och Karin och att Maja faktiskt inte bara är en bortskämd lillasyster. Jag tycker om att lära känna dem.
Jag träffade Anna Fredriksson på Bokmässan och vi pratade kort om Sommarhuset, som är hennes debutbok. Vi konstaterade att det är en konflikt som känns igen. Tyvärr.
Huskonflikt eller inte, så rekommenderar jag dig att läsa den här boken. Porträttet av den deprimerade modern, som påverkar sina barn på väldigt många sätt, är starkt och bra. Alla familjer bär på sina hemligheter och i den här familjen har de definitivt satt sina spår.
Har du tänkt på att ha något form av betygsystem när du recenserar böcker. Det känns kanske lite förenklat ibland. Böcker kan ju vara läsvärda och bra på så olika sätt att det är svårt att sätta siffror på det. Men jag skulle tycka det var bra om man snabbt kunde få en överblick hur pass bra du tycker att en bok är.
Jag taggar dem med betyg, syns konstigt nog inte alltid, men klickar du i marginalen påämnen enligt o så finns i alla fall möjlighet att se. Vet inte om jag vill sätta ut betygi inläggen, men jag ska fundera.