Det spelar egentligen ingen roll vad hon gör Nina Bouraoui, det blir fantastiskt hur som helst. I senaste boken Våra kyssar är avsked går hon igenom älskare och älskarinnor hon haft, alla gånger hon känt kärlek eller febrilt sökt efter densamma och om njutningen som kan komma när och där man minst anar det. Det är så enkelt och egentligen knappt sammanhängande, men ändå är det alldeles, alldeles underbart. Språket liknar inget annat. Det liknar bara Nina Bouraoui. Jag har vikt så många hundöron att nästan varje sida fått ett, allt för att försöka kunna hitta tillbaka till alla otroliga formuleringar. Nu när jag bläddrar tillbaka vet jag inte om jag hittar dem eller några andra lika fantastiska.
För det är språket som gör mycket av boken som egentligen inte har en klassisk handling, utan tar oss med på en färd genom livet och träffar människor som varit viktiga för författaren. Från barndomens Alger 1972 via några pojkar, men mest flickor fram till nu.
Bland andra ungdomens mystiske engelskmannen Dharrell i Abu Dhabi 1985:
Vi förstod inte varandra och jag tyckte om känslan av att inte vara varandras. Av att förbli två främlingar för varandra. Vi var inte tillsammans men jag hade tillträde till hans hud och han till min. Det måste ha kommit sig av ledan. Det där sättet att vilja och att inte vilja.
Diana som var den första hon verkligen älskade:
Vår kärlek fanns men vi lyckades inte dela den. Inkompatibla, Våra blod blandade sig inte med varandra. Jag band mig när hon flydde. Jag vägrade komma tillbaka när hon kallade på mig. Sedan föll jag. Vårt band undgick världen. Den gick fortare än livet. Jag var fångad. Det är detta som var kärlek.
Viktigast av dem alla är Sasha, Paris 2009. Det är hon som kysser kyssar som är som avsked. Hon som Nina älskar mer än hon kanske vill.
Det hade tagit tid innan hon kände sig trygg hos en kvinna. Hon kom från männen som man kommer från ett land.
Våra kyssar är avsked är som små pusselbitar som fogar ihop de andra böckerna jag läst av Nina Bouraoui. Jag får veta mer om hur hon växer upp, hur hon möter kvinnorna och kärleken och hur en man lyckas få henne att älska passionerat. Av denna anledning tror jag inte att just Bouraouis senaste är den nyfikna läsare ska börja med. Läs istället Dockan Bella skulle jag säga.
Måste bara få säga att varje gång jag kikar in här blir jag grymt sugen på att läsa massor av böcker och att börja (börja om) med bokbloggande.
Sen fastnar jag vid datorspel eller fotoredigering istället. Men lässug kan du frammana!
Kanske ska ta och satsa på en boktolva nästa år ändå bara för att… 🙂 God Jul!
Tack för dina fina ord! Datorspel och fotoredigering är inte fy skam det heller, men vill du hänga på med en Boktolva är det bara kul! Och du, det händer ingenting om du inte läser böckerna. 🙂
Det har du ju helt rätt i, ingenting händer om jag inte läser 😉 Däremot lär jag få trevliga läsupplevelser om jag lyckas!
Så, min blandblogg gör jag om till en bokblogg och jag återkommer i ditt Boktolve-inlägg när jag valt ut 12 författare.