Jag börjar optimistiskt på bok efter bok, men lämnar dem alla utan att läsa ut dem. Vissa är halvlästa, andra nästan utlästa och några bara påbörjade. Jag borde ta en dag då jag förflyttar mig runt i huset och läser bokslattar. Någon på toa, någon i sängen, en annan i soffan och kanske någon i köket. Kanske tar jag ett läsvarv på jobbet också. Någon bok kanske blir utläst i klassrummet, en annan vid mitt skrivbord.
Bara för att jag tycker så synd om de övergivna stackarna.
Det borde jag också göra, tack för påminnelsen.
Har också några såna böcker just nu! Kanske får ta tag i det i helgen?!
Usch ja, jag känner igen det där. Men så tänker jag att det kanske finns en anledning till att den där slatten är kvar vilket oftast beror på att jag inte tyckt tillräckligt mycket om boken. Så ingen slattläsning för mig. 🙂
Nej, de tråkiga böckerna vill jag inte läsa, men jag ha många bra som väntar också.
Känner också igen detta men har inte hört att det fanns ett speicllet ord för det så tack för det:-)
Alla nya ord är bra, nästan…
Får du något sammanhang i läsandet med slattläsning? Låter lite jobbigt.
Har läst ut två böcker och redan tröttnat. Nu blir den en ny i alla fall, en recensionsbok som kommer snart.
Jag känner igen mig! Har funderat hur länge man kan ha alla dessa slattar innan man får lov att acceptera att man kanske måste börja om för att minnas alla detaljer….
Kanska ofta får jag börja om från början tyvärr. Ännu mer synd om bokstackaren annars!
Skulle jag ge efter för mina impulser skulle jag påbörjat varenda oläst bok i bokhyllan – samtidigt. Jag håller igen men resultatet blir ändå att jag öppnar ett gäng parallellt vilket alltid några slattar. Har också tänkt ta tag i ett par av dem.
Precis! Jag vill läsa alla böcker precis nu och det funkar ju inte. Eftersom jag dessutom sprider ut de böcker jag läser är det lätt att de blir bortglömda.
Jag har faktiskt den senaste tiden gått hårt åt med slattläsning. Mitt nya problem är att jag hinner inte skriva om böckerna som jag läst!
I-landsproblemen äro oändliga! 😉