Om läsningens betydelse

Idag firar vi all världens böcker och tänker lite extra på vikten av att läsa. För mig som läser nästan för mycket för mitt eget bästa skiljer sig dagen inte så mycket från alla andra, men det blir extra mycket boksnack på jobbet.

Marie Hermanson talade om läsningens betydelse för henne. Hur hon hade fyra vuxna som läste för henne som barn och hur härligt det var att krypa upp i någons knä och bli läst för.

Jag minns också med glädje barndomens högläsning. Mamma läste för mig långt efter jag lärt mig läsa själv och det var extra mysigt. Mormor brukade läsa ur mammas gyllene böcker och vissa av dem finns kvar fortfarande i mammas och pappas bokhylla. En av dem jag minns är Kattungen Katti.

Även Marie Hermanson talade om de gyllene böckerna. Hon mindes de vackra bilderna och var helt säker på att det var bilderna som var det viktigaste när man läste och inte de svarta krumelurerna bredvid dem. Hon prövade genom att hålla sina händer över bilderna för att se om hennes mamma kunde fortsätta läsa. Det kunde hon. Marie försökte då att hålla händerna för de svarta krumelurerna och då tog det stopp. Där insåg hon att det var bokstäverna som betydde något.

Jag kommer ihåg att jag ”läste” det som mamma läst för mig efter godnattsagan. Jag kunde  böckerna utantill och då gick det utmärkt att läsa. Ganska snart lärde jag mig själv. Sedan dess har jag flytt till böckernas värld väldigt, väldigt ofta. Hermanson talade om att tröstläsa och det har jag gjort ofta och mycket. Just läsningen som flykt ifrån det jag inte vill eller orkar tänka på, som stresshantering och som avkoppling. Det har varit lika viktigt som den kunskap jag fått ifrån alla böcker jag läst.

Vad vore livet utan böcker och läsning? Bra mycket fattigare om du frågar mig!

Här finns ett av mina inlägg som publicerades på Världsbokdagen 2011 då jag anordnade en bloggstafett.