Ibland kan jag sakna en tid före barnen när jag och min käre make hade mer tid för varandra. När jag var yngre och lite mer obekymrad. I alla fall lite mindre stressad. Samtidigt går det inte att önska bort sina egna barn, eller hur?
Jag väljer dock att fokusera på en av alla resor vi gjorde tillsammans. En riktigt klassisk långresa där Melbourne var en av höjdpunkterna.
I Melbourne utspelar sig The Slap av Cristos Tsiolkas, så det får bli dagens bok tillsammans med On the beach av Nevil Shute.
Nej, önska bort barn vill vi inte. Däremot kommer det en dag, snarare än du anar, när du och maken har all tid för varandra igen. Njut du av barndagarna så länge de varar!
Så är det! Tycker redan att de blivit stora allt för snabbt.
Känner igen mig, MEN vill inte ha ett liv utan barnen, och kan faktiskt bli lätt stressade av att tiden går så fort…..barnen blir stora alldeles för fort.
Det är också en stress! De blir i alla fall roligare och roligare att resa tillsammans med. Både tjatar redan om att åka till alla världens länder. Det gör jag gärna tillsammans med dem!