En charmig historia

You’re the one that I don’t want är den andra boken jag läser av Alexandra Potter och jag gillar verkligen hennes sätt att skriva. Det är välskrivet, lite lagom magiskt, personerna berör och jag både skrattar och gråter. Smart underhållning helt enkelt och jag är överraskad över att hennes böcker ännu inte verkar finnas i svensk översättning.

Boken handlar om Nate och Lucy som träffas en sommar i Venedig. De är båda där över sommaren, Lucy från Manchester och Nate från USA och förälskelsen är av det slaget som borde hålla för evigt. De är definitivt själsfränder.

Väl hemma dejtar de på avstånd ett år, sedan gör Nate slut på ett ganska otrevligt sätt. Lucy kan ändå aldrig glömma honom. Han är the One. Efter att ha kysst varandra under suckarnas bro i en gondol vid solnedgången borde de ska hålla ihop i all evighet. Så sa i alla fall mannen som sålde dem det delbara myntet som de hängde i varsin kedja.

Nu har det gått 10 år. Nate gifte sig ganska snart, men Lucy har aldrig hittat någon ny kärlek. Hon blir erbjuden ett jobb i New York på ett galleri och då hennes syster Kate bor där tar hon chansen.

Hon får jobba hos den excentriske Magda som vill para ihop henne med sin son Daniel. Istället blir det så att hon börjar dejta sitt livs kärlek igen. Hon springer nämligen ihop med Nate och han är på väg att skilja sig. Kan det bli bättre? Det kan det absolut ska det visa sig.

Alexandra Potter skriver även i Who´s that girl? om att få en ny chans i livet. Lucy reser visserligen inte tillbaka i tiden bokstavligen, men försöker ändå återuppta en förälskelse som egentligen tagit slut för länge sedan. Jag gillar det magiska som Potter blandar in, vilket är konstigt då jag egentligen tycker att sådant är dravel. Jag vet inte vad det är som gör att Alexandra Potter kommer undan med det, men hon gör det definitivt. You’re the one I don’t want är nämligen supercharmig och riktigt, riktigt bra. En perfekt sommarbok!