Och så beundrar jag honom ännu mer

Spelreglerna av Jonas Karlsson börjar lite trevande med novellen Utgången, som visserligen  är lite cool då temat återkommer, men som ändå inte lyfter helt. Jag kommer på mig själv med att bli lite besviken. Fortsätter att läsa Högläsning och trots att den har ett smålustigt innehåll och en rolig knorr är jag fortfarande inte imponerad. Spelreglerna då, titelnovellen. Nu ska det väl lyfta. Nu ska jag väl känna igen min idol? Jo det är både smart och skruvat, men jag blir fortfarande inte berörd.

Men så kommer den, Fakturan, en novell som är så genial att jag inte kan sluta prata om den med min stackars make som nickar lite försiktigt, hummar på rätt ställe, men som ju inte har läst novellen. En man får en faktura på 5700000 kronor. Självklart betalar han inte, det måste ju vara ett skämt. Sedan får han en påminnelse och tvingas undersöka saken närmare. Lysande. Absolut lysande.

Lycka för mig är en kort liten text som jag säkert kommer att använda med mina elever. Enkel och en bra grund för en skrivuppgift.

Novellen Karin är en annan favorit. Härligt absurd i sin enkelhet. Bröllop är en ganska hemsk historia om vikten av att tänka på vad man skriver på nätet, då vem som helst kan läsa. Nu börjar Karlsson komma igång på riktigt och novellen Presenten är verkligen helt galen. Den får mig att vilja både gråta och skratta åt den absurda kamp som utkämpas mellan två grannpar. Helt lysande.

Spegelövning lämnar inga större minnen. Början på en avslutning i denna novellsamling som verkligen följer den dramaturgiska kurvan perfekt. Högläsning 2  är som en replik till Den perfekte vännen, titelnovellen i Karlssons förra novellsamling. Här är det en vän som inte ser ut som sig själv, trots att han verkligen hävdar att han inte förändrats. Ännu en absurd historia, men en stillsammare sådan.

Och så den stora finalen, Huvudsaken, om en man som får en böld på ryggen. Inget mer ska avslöjas om denna mycket annorlunda och galna novell. Med varje ord riskerar jag att avslöja för mycket. Den här novellen ska upplevas.

Så ja, jag gillar fortfarande Jonas Karlsson trots att jag var lite besviken ett kort ögonblick. hans texter är någonting extra, men jag gillar honom bäst i de längre novellerna. Faktum är att jag till och med skulle kunna tänka mig att lyssna till den här boken bara för att få höra författaren själv läsa dem. Helt klart vill jag i alla fall höra Fakturan.