Hey Princess handlar mycket om min ungdom. Om tiden, om banden och om öl på Kåren. I en annan stad visserligen, så egentligen är det nog Birro som beskriver just min tid bättre. I alla fall Kompaniet och Kåren då. I övrigt är jag nog mer av en Mats.
Saknar jag den tiden? Tveksamt egentligen. Möjligen saknade jag den frihet som studier ändå ger att mer styra över sin tid. Jag kan också sakna vinkvällarna med tre fina vänner som jag träffar allt för sällan.
Så ja, jag är faktiskt mycket hellre 38 än 18 eller 20. Möjligen kan tiden börja gå lite långsammare nu.
Ha, ha! Ja, friheten var underbar. Men ganska skönt att vara 38 ändå…Konstigt nog?!!?
Vi klarar oss bra, behöver en tjejhelg då och då bara!