Eller tredje gången gillt. Hur som helst visade sig Upptäckten av currywursten av Uwe Timm vara en riktigt söt historia. Lite trög att komma in i, när huvudpersonen funderar kring hur himla gott det är med currywurst, söker upp den nu väldigt gamla damen som han brukade köpa korv av i Hamburg och sedan fikar sig igenom besök efter besök hos henne för att få lyssna på historien om hur hon upptäckte currywursten.
Fru Brückners currywurst står i centrum av den här historien. Eller egentligen inte alls i centrum, då det tar lång tid innan den alls kommer in i handlingen, men den fungerar i alla fall som en katalysator till berättelsen vi får höra den gamla damen berätta.
I centrum står istället Lena Brückner själv och kanske ännu mer den man som dyker upp i hennes liv i slutet av kriget 1945. Han heter Hermann Bremer och är inte ens hälften så gammal som fru Brückner, men en kärlekshistoria tar likväl sin början.
Kort och intensivt, i skuggan av kriget och med fokus snarare på vilken mat de ska äta än något annat. Det är mycket ransoneringsproblem och kanske ännu mer funderingar kring hur man kan byta till sig delikatesser på bästa sätt och vad man kan göra med det lilla man till slut får tag på.
Jag gillar kärlekshistorien. Jag tycker mycket om Lena Brückner, både som gammal och yngre, men just alla detaljer om mat eller bristen därpå blir ibland lite tröttsam. Samtidigt förstår jag hur mat kan bli en total fixering när den inte finns att få. Klart man tänker på att äta när magen är tom. Jag tycker också om sättet på vilket fru Brückner vill behålla sin kärlek och njuta av livet lite, lite extra.
Och så currywursten. Lite falsk marknadsföring att ha med den i titeln egentligen, men visst är förklaringen vi slutligen får väldigt fin. Jag absolut älskar slutet! Upptäckten av currywursten är en mysig bok som jag är glad att jag slutligen läst. Kanske instämmer jag inte i den totala hyllningskören, men en bra bok är det helt klart. Och troligen en bok som kommer att stanna kvar.
Kanske vågar jag mig på flera tyska böcker trots allt. Det finns en del att välja på hos Thorén och Lindskog som specialiserat sig på tyskspråkig litteratur. I hyllan står redan Small world av Martin Suter, som tydligen blivit film med Gérald Depardieu i huvudrollen. Bara en sån sak gör att den känns värd att läsa, för att sedan se och njuta av en stor favoritskådis. Ännu mer sugen är jag dock på att läsa En tyst minut eller kanske Cap Esterel (ni ser att jag alltid lyckas dra mig åt det franska…)
Nu återstår bara att smaka den kulinariska höjdaren oxå 🙂