Jag har läst ytterligare två av de böcker som är nominerade till Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok. Tidigare har jag läst Jag älskar Manne och jag håller på med Only väg is up, så det är definitivt den här klassen jag har mest koll på i år.
Det är extra roligt att en grafisk ungdomsroman är nominerad i år. Elin under havet av Sofia Malmberg är ruskigt snyggt tecknad och bilderna talar inte sällan för sig själva. Det räcker därför med väldigt få ord, då bilderna i sig för handlingen framåt. Vi får träffa Elin som är väldigt ensam. En dag börjar hon chatta med en man på ett nätforum om kampsporter. Han är tränare och bjuder med henne att träna för honom. Elin ska först få behandling av tränaren och trots att det inte sägs rakt ut vad som händer i behandlingsrummet förstår vi vad som hänt. Nu blir berättelsen ännu svartare och Elin känner att hon är en dålig människa.
Det här är en mycket annorlunda bok och väl värd sin nominering. Det enda problemet jag har är att jag läser boken för snabbt, då orden är få och jag ganska ovan vid att studera bilder. Jag tror att den vinner på att läsas riktigt, riktigt långsamt.
Jag är världen av Mårten Melin är en riktigt fin diktsamling med till synes enkla dikter, som ändå inte sällan har ett väldigt viktigt budskap. Det jag tycker bäst om är att dikterna går att läsa bokstavligt, men att de också går bra att analysera och diskutera. Alla kan läsa dem på sitt sätt och på sin nivå. Av de nominerade böcker jag läst hittills är den min absoluta favorit och det här är en av mina favoritdikter.
F – 9
Samma skola
i tio år.
Vi brukade leka på rasterna,
byggde dammar
när det regnade,
klafsade
med våra gummistövlar,
ordentligt påpälsade
Nu hånglar vi mest.
Vi är på samma skolplan som då.
Din tunga i min mun,
handen under min tunna tröja.
Ibland längtar jag tillbaka
till klafsandet och byggandet,
att bara vara barn,
att inte frysa så.
kanske vi får vänta lite med dem
Båda dessa är bland mina favoriter.
Det är kul med annorlunda och nyskapande böcker och det är definitivt båda.