Annorlunda bruksanvisning

Caitlin Moran blandar skämt och allvar på ett underbart sätt i boken How to be a woman  som på svenska självklart fått namnet Konsten att vara kvinna. För att det är en konst råder det ingen tvekan om efter att ha läst boken.

Behövs verkligen en bok som Konsten att vara kvinna här i Sverige? Vi har ju kommit så långt när det gäller jämställdhet och är väl inte lika mossiga som britterna heller?

Say what?

Eller kanske snarare: skojar du?

För ja, den här boken behövs och även om jag kan tycka att den kanske inte är tillräckligt vass på vissa ställen, är den mer än lovligt vass på andra. Styrkan med Caitlin Morans sätt att skriva är att hon lyckas koppla feminism till vardagen. Det är inte så himla komplicerat, utan totalt naturligt att vara feminist.

Moran delar ut kängor till höger och vänster, inte bara till dem som är sexistiska eller kör med diskriminering, utan alla som använder någon form av härskarteknik och det inkluderar även de ”riktiga” feministerna som tycker att kvinnor måste se ut på ett visst sätt för att räknas som feminister.

När det gäller att raka sig håller Moran med dem. Vem gör kvinnor det för? Vad är det som är så förbannat farligt med lite könshår? Är det inte lite sjukt hur långt kroppsfixeringen har gått?

Men om man, som Moran, vuxit upp med världens fulaste underkläder, som dessutom delades med såväl mamma som systrar är underkläder viktiga. Det måste vara okej att gilla snygga underkläder och ändå vara feminist!

Moran vill att vi vågar göra saker för vår skull, men inte att vi ska utplåna oss själva för att vara andra till lags. Ett viktigt budskap till alla, inte minst unga kvinnor som behöver höra det både en, två eller kanske 100 gånger.

Cailin Moran diskuterar porr, sexism, äktenskap, föräldraskap, abort och mycket annat. Alltid med en, vad jag tycker, sund inställning. Hon varvar roliga anekdoter med vassa argument och jag tror att det är ett väldigt effektivt sätt att påverka sina läsare.

Något Moran inte förstår är varför det ställs krav på kvinnor att alltid stötta varandra, när samma krav inte ställs på män. Måste alla kvinnor verkligen älska alla andra kvinnor?

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra, sa Madeleine Albright och jag har alltid hållit med. Men Morans poäng är intressant. Självklart ska man inte trycka ner någon annan, men är det verkligen så att alla kvinnor alltid automatiskt ska få stöd av andra kvinnor? Är det inte snarare så att de ska få stöd även av männen i sin närhet när det förtjänar det och inte förminskas till att ”bara” vara kvinnor?

Allt blir ganska okomplicerat i Caitlin Morans värld. Gör det som får dig att må bra, skada inga andra, men låt dem inte heller styra dig eller förminska dig. Hon fyller inte sin bok med en massa teoretiska utsvävningar, utan försöker med bra exempel, argument och en stor dos logik förklara varför det är en konst att vara kvinna och hur det kan bli enklare.

Till exempel måste vi tala om orättvisor. Om patriarkatets makt och om sexism. Moran berättar om att hon 1993 kände sig utsatt för sexism, men inte kände att hon kunde diskutera det med sina väninnor. De menade att man fick räkna med sexism om man var kvinna i en mansdominerad miljö. Hur sjukt är inte det? Och tyvärr inte en ovanlig åsikt ens idag. Lite får man väl tåla? Det är ju bara på skoj?

Och så måste alla kvinnor inse hur självklart det borde vara att kalla sig feminist:

So here is the quick way of working out if you’re a feminist. Put your hand in your pants.

a) Do you have a vagina?

b) Do you want to be in charge of it?

If you said ’yes’ to both, than congratulations! You’re a feminist.

Men är det ju det det med ordet. Alltså, jag gillar ju jämlikhet och så, men feminst, nej jag är ju inte emot män. Eller hur är det nu det brukar låta?

 

What do you think feminism IS? What part of ’liberation for women’ is not for you? Is it freedom to vote? The right not to be owned by the man you marry? The campaign for equal pay? ’Vogue’  by Madonna? Jeans? Did all that good shit GET ON YOUR NERVES? Or were you just DRUNK AT THE TIME OF SURVEY?

Moran är tydlig med att det inte finns något bättre ord än feminist och att det är både korkat och obegripligt att som kvinna inte kalla sig det.

Because for all that people have tried to abuse it and disown it, ’feminism’ is still the word we need. No other word will do.

[…]

We need the only word we have ever had to describe ’making the world equal for men and women’. Woman’s reluctance to use it sends out a really bad sign. Imagine if, in the 1960’s, it had become fashionable for black people to say they ’weren’t into´civil rights.

’No! I’m not into civil rights! That Martin Luther King is too shout. He just needs to chill out, to be honest.’

Där har du tre ganska tydliga exempel på hur Caitlin Moran argumenterar. Med känsla, ilska, humor och en hel del ironi. Jag gillar det skarpt och skrattar högt många gånger. Självklart håller jag inte med henne till 100%, men hur många gånger gör man det när man läser en bok?

Så vi testar igen, med eller utan handen innanför byxorna. Har du en vagina? Läs då den här boken. Har du en snopp? Läs den här boken.

Börja gärna med att lyssna på Caitlin Moran själv när hon talar om varför hon inte hatar män, men avskyr sexism, högklackade skor och brasiliansk vaxning.