Jag har bara läst Sophie Kinsellas fristående böcker än så länge och tyckt om dem alla. Vissa mer än andra. Klart är att Kinsella vet hur man underhåller sina läsare. Det är charmigt och underhållande och sådana böcker behöver i alla fall jag ibland.
Jag är definitivt ingen klädnörd. Märkeskläder betyder absolut ingenting för mig. Kanske är det därför jag inte läst Kinsellas serie om Rebecka Bloom som är en total shopaholic. När jag hittade en pocketversion av En shopaholics bekännelser i en bokhylla på jobbet började jag läsa den. Varje morgon läser mina elever och under hösten har jag läst om Rebeckas väldigt pinsamma förhållande till sin ekonomi och hennes helt otroliga behov av att shoppa. Faktum är att jag haft rätt kul, trots att jag skulle ha önskat mig en skämskudde i klassrummet ibland.
Rebecka Bloom har skulder och breven med återbetalningskrav fyller hennes brevlåda. Alla hanteras på samma sätt, dvs inte alls. Rebecka lyckas förtränga sina skulder och i princip alltid undvika att konfrontera dem som vill ha pengar av henne.
Arbetet som journalist på en finanstidning, långt från det glamourösa liv hon önskar. Hon är inte alls intresserad av sitt jobb, inte heller av ekonomi, men hon vet inte riktigt vad hon ska göra istället.
Egentligen är det här en helt ointressant historia, men ändå tyckte jag faktiskt om den. Rebecka Bloom är en av de absolut pinsamma karaktärer jag läst om, men hon är så charmig att det är svårt att inte tycka om henne. Faktum är att jag faktiskt kan tänka mig att läsa mer om henne. Vilken tur att den råkade stå där i hyllan!
Jag är imponerad av Sophie Kinsella. Hon kan verkligen konsten att underhålla.