Min tolkning av världen är den sanna, min förståelse av vad det egentligen är som är sant är den rätta. Det är nog inte så att vi medvetet tänker så, men visst är det ändå med den tolkningen av världen som vi lever vårt liv?
The Sense of an Ending av Julian Barnes handlar om minnen och hur sanna de egentligen är. Inte sällan går berättaren in i historien och kommenterar svårigheten med att skriva om någonting som hänt för länge sedan. Det ger en häftig effekt och gör boken till något så mycket mer än en berättelse om en numera flintskallig man, som tänker tillbaka på sitt liv.
Huvudpersonen Tony berättar om sin ungdom. Om eleven Robson som tar sitt liv efter att ha gjort sin flickvän gravid. Om Adrian som kommer ny till klassen och är mer intelligent och mer fascinerande än någon annan. Om vänskapen mellan fyra unga pojkar, som blir män. Om Veronica, Tonys första kärlek och om sveket som på många sätt definierat hans liv. Om vad som händer när man börjar inse att minnen kanske inte går att lita på.
Drygt fyrtio år har gått då Tony börjar berätta sin historia, eller minnet av den historia han tror sig ha upplevt. Den subjektiva tolkningen av vad det egentligen var som hände och vad som egentligen var hans roll. För visst tolkar vi allt så, subjektivt och med oss själv i fokus.
Första delen av boken handlar om vännerna och ungdomen. På två sidor får vi sedan veta vad som hänt Tony under de år vi inte får träffa honom, fram tills han i den andra delen av boken blir den sextioåring som på många sätt verkar ha levt färdigt. Är det inte lite sorgligt så säg?!
Julian Barnes belönades med Man Booker Prize 2011 för denna hans elfte bok. Välförtjänt? Definitivt. Den här lågmälda historien sjuder av liv under ytan. Stora känslor beskrivs på ett mycket stillsamt och ibland nästan neutralt sätt. Mycket är ofullständigt, precis som de minnen vi har om det som hände för länge sedan. De relativt få sidorna kräver långsam läsning och koncentration. Språket är exakt och minimalistiskt, de små vändningarna många och jag njuter av det fina hantverket.
The Sense of an Ending, jag smakar på titeln och undrar vilket slut som Julian Barnes egentligen syftar på. Det finns så många tolkningar. Ikväll talar vi om boken då bokcirkeln Bokbubblarna träffas. Det ska bli riktigt, riktigt intressant.
Tack för tipset!
Fin text om boken – den passade att samtala om. Bra val!
Vår bokcirkel har också valt den boken och ska diskutera den nästa vecka. Det ska bli intressant för jag tycker inte den var bra, jag blir nog utbuad;).
Det är en stillsam och speciell bok som jag definitivt kan tänka mig att alla inte tilltalas av. Lite pretto sådär…